Nu händer det visst saker på det ideologiska området. Det Patrik Kronqvist skriver om i Expressen kunde man få dalj för på Folkpartiets landsmöte för fyra år sedan. Precis som Thomas Gür och jag (och säkert många andra som inte "kommit ut" än) har han upptäckt att det blir väldigt svårt att samtidigt argumentera för könskvotering - eller jämnare könsfördelning ö.h.t. - och subjektiva könsbegrepp, där vem som helst kan påstå sej vara ungefär vad som helst.
Men visst kan "Bengt" vara en svart kvinna som kallas så av sina kompisar. Ungefär som jag hade en (ytterst manlig) lumparkompis som kallades "Kajsa". Han var dock inte kvinna för det.
torsdag 18 juni 2015
En seger för mänskliga rättigheter
Att det nu tydligen går att genomföra en rejält Pride-festival också i Lettland är definitivt en seger för yttrandefrihet och andra basala mänskliga rättigheter (till vilka jag dock som bekant inte räknar att män får registreras som kvinnor och vice versa). Hoppas det nu blir så fredligt och lugnt som även motdemonstranterna lovar.
onsdag 10 juni 2015
Vilka män föder barn?
En insändare från ifjol ("Vilka män föder barn?", Hela Hälsingland 11 juni 2014) känns fortfarande aktuell så här i Pride-tider... klipper in den här också om den skulle försvinna från tidningsarkivet.
Med imponerande envishet driver Eva Cooper (HT 5/6) och RFSL tesen att det finns – och då väl alltid funnits? – män som kan föda barn. Det är bra att hon nu talar klartext; tidigare sas det ju att vi skulle avskaffa ett slags kvarvarande tvångssteriliseringar. Men nu ser vi att det var själva könsbegreppen som stuvades om från och med 1 juli 2013. Det är ett journalistiskt och politiskt haveri att folk inte fick klart för sig vad saken gällde förrän den drevs igenom i riksdagen.
Många begriper det inte än. Och på skolorna går det trögt att informera barnen. Lärare jag talat med har vägrat befatta sig med saken. Det förstår jag. Uppgiften är ju lika knepig som att lära ut att vissa tjurar kan kalva och vissa tuppar värpa. Ingen vill heller avskaffa de könsskilda omklädningsrummen, fast de ur queerperspektiv är både homofoba och könsstereotypa.
Samtidigt kommer ingen av oss undan begreppsfrågan, för den sägs röra själva mänskovärdet. Den som vill återinföra något så när objektiva, biologiska könsbegrepp påstås vilja ha "tvångssteriliseringar" tillbaka och anklagas därmed för en fascistoid människosyn.
Tidningen och RFSL får gärna driva sina bisarra queerteorier. Men de kan inte förvänta sig att vi andra ska svälja dem med hull och hår. Vad händer med förtroendet för våra demokratiska partier om bara högerextremister står upp för att de som föder barn per definition är kvinnor? Det är därför jag som socialliberal driver detta, så att inte extremister får ta täten i debatten och framstå som de sansade.
Problem med att bara kvinnor föder barn? Kom över det!
Andreas Holmberg
trebarnspappa
Iggesund
Med imponerande envishet driver Eva Cooper (HT 5/6) och RFSL tesen att det finns – och då väl alltid funnits? – män som kan föda barn. Det är bra att hon nu talar klartext; tidigare sas det ju att vi skulle avskaffa ett slags kvarvarande tvångssteriliseringar. Men nu ser vi att det var själva könsbegreppen som stuvades om från och med 1 juli 2013. Det är ett journalistiskt och politiskt haveri att folk inte fick klart för sig vad saken gällde förrän den drevs igenom i riksdagen.
Många begriper det inte än. Och på skolorna går det trögt att informera barnen. Lärare jag talat med har vägrat befatta sig med saken. Det förstår jag. Uppgiften är ju lika knepig som att lära ut att vissa tjurar kan kalva och vissa tuppar värpa. Ingen vill heller avskaffa de könsskilda omklädningsrummen, fast de ur queerperspektiv är både homofoba och könsstereotypa.
Samtidigt kommer ingen av oss undan begreppsfrågan, för den sägs röra själva mänskovärdet. Den som vill återinföra något så när objektiva, biologiska könsbegrepp påstås vilja ha "tvångssteriliseringar" tillbaka och anklagas därmed för en fascistoid människosyn.
Tidningen och RFSL får gärna driva sina bisarra queerteorier. Men de kan inte förvänta sig att vi andra ska svälja dem med hull och hår. Vad händer med förtroendet för våra demokratiska partier om bara högerextremister står upp för att de som föder barn per definition är kvinnor? Det är därför jag som socialliberal driver detta, så att inte extremister får ta täten i debatten och framstå som de sansade.
Problem med att bara kvinnor föder barn? Kom över det!
Andreas Holmberg
trebarnspappa
Iggesund
Queerretorik från Stockholm Pride 2015
Stockholm Pride vill göra slut med samhällets alla begränsande normer, med fördomarna och med hatet
Stockholm Pride vill göra slut med normerna i communityt
Stockholm Pride vill göra slut med uppdelningar i communityt som inte fyller något syfte – vår kamp, stolthet och kärlek är gemensam, vi har alltid varandras rygg
Stockholm Pride vill göra slut med gamla idéer om vem du är vem du kan vara
Stockholm Pride vill göra slut med idén om att kroppen definierar vilket kön du har
Stockholm Pride vill göra slut med idén om att en relation eller en familj bara kan se ut på vissa sätt. Nu har vi pratat om rätten att gifta oss i decennier, nu är det dags att prata om hur vår vardag ser ut, både i och utanför tvåsamhets- och kärnfamiljsnormen
Stockholm Pride vill lyfta att vi behöver våga, orka och välja att göra slut med den eller dem som inte accepterar oss
Stockholm Pride vill skapa utrymme för dig att bli tillräckligt modig och stark för att kunna göra slut med det som just du vill eller behöver göra slut med
…vad vill du göra slut med under 2015?
tisdag 2 juni 2015
I don´t believe it
Folk kan sannerligen ha de mest märkliga föreställningar utan att de sanktioneras av samhället och dess myndigheter - förutom den stora skara som tror att de är Guds barn tror ju många på reinkarnation och en del "vet" att de är Kleopatra eller Napoleon som återfötts i en annan (deras egen nuvarande) kropp. En del något mer skruvade föreställningar om tigrar eller antiloper i människokropp finns också (Albert Schweitzer vittnade om starka sådana föreställningar i Afrika). Men den senaste och just nu mest okritiskt accepterade föreställningen - även av myndigheterna och ärkebiskopar som Anders Wejryd! - verkar vara den om tjejer i manskroppar (och vice versa).
Den föreställningen behöver inte vara farligare eller allvarligare än någon av de andra - men hur kommer det sej att vanligtvis granskande journalister ställer sej så okritiska till denna? (Jfr t.ex. reportaget i P1 igårkväll om snälle Mattias utanför Vimmerby som vid 33 års ålder, för åtta år sedan, äntligen fick bli den tjej han alltid velat vara: Nicole - för det där med manlighet hade han aldrig begripit sej på och det du, Mattias, är vi nog fler som upplevt). Beror det på att föreställningen inte har samma religiösa konnotationer som övriga?
Jag menar, skulle det vara en religiös sekt som t.ex. Plymouthbröderna som i Laboraskolan lärde de unga att somliga är födda av karlar och att en del till synes välskapta killar kan vara tjejer i manskropp - ja, initierat könsstympningar för att komma till rätta med "de felaktiga kropparna" - så hade väl Skolinspektionen ingripit och stängt skolan för länge sedan?
Amerikanske armésoldaten Bradley Manning visade sej, sedan han dömts till 35 års fängelse för understödjande av fienden, vara en tjej i manskropp: Chelsea
Fyrbarnspappan och OS-medaljören Bruce Jenner visade sej också, om än först vid 65 års ålder, vara en tjej i manskropp: Caitlyn.
(Hade varit intressant att se honom som Caitlyn i Montreal-OS 1976).
Kendall Jenners pappa (se ovan) visade sej vara ännu en mamma.
Den föreställningen behöver inte vara farligare eller allvarligare än någon av de andra - men hur kommer det sej att vanligtvis granskande journalister ställer sej så okritiska till denna? (Jfr t.ex. reportaget i P1 igårkväll om snälle Mattias utanför Vimmerby som vid 33 års ålder, för åtta år sedan, äntligen fick bli den tjej han alltid velat vara: Nicole - för det där med manlighet hade han aldrig begripit sej på och det du, Mattias, är vi nog fler som upplevt). Beror det på att föreställningen inte har samma religiösa konnotationer som övriga?
Jag menar, skulle det vara en religiös sekt som t.ex. Plymouthbröderna som i Laboraskolan lärde de unga att somliga är födda av karlar och att en del till synes välskapta killar kan vara tjejer i manskropp - ja, initierat könsstympningar för att komma till rätta med "de felaktiga kropparna" - så hade väl Skolinspektionen ingripit och stängt skolan för länge sedan?
Amerikanske armésoldaten Bradley Manning visade sej, sedan han dömts till 35 års fängelse för understödjande av fienden, vara en tjej i manskropp: Chelsea
Fyrbarnspappan och OS-medaljören Bruce Jenner visade sej också, om än först vid 65 års ålder, vara en tjej i manskropp: Caitlyn.
(Hade varit intressant att se honom som Caitlyn i Montreal-OS 1976).
Kendall Jenners pappa (se ovan) visade sej vara ännu en mamma.
Kris Jenner var i 12 år gift med en kvinna i manskropp och fick två barn med henom. Men ser hon inte själv lite ut som en man i kvinnokropp? En kan ju inte veta så noga nuförtiden...
onsdag 27 maj 2015
Motion till Folkpartiets landsmöte 2015
Återställda könsbegrepp
Jag yrkar
att Folkpartiet liberalerna verkar för att könsbegreppen återställs så att våra barn och ungdomars könsidentitet och jämställdhetens landvinningar inte rubbas genom dogmen om barnafödande män.
Sedan den 1 juli 2013 har vi, bl.a. på Folkpartiets tillskyndan, nya könsbegrepp i Sverige. Begreppen man och kvinna motsvarar inte längre begreppen hane och hona för arten människa, utan har blivit psykosociala och subjektiva snarare än biologiska och objektiva. En skillnad mellan juridiska och biologiska könsbegrepp har uppfunnits (vad nu "juridiskt kön" skilt från det biologiska skulle innebära), och frågan är om inte piratpartiets förslag att helt slopa de juridiska könsbegreppet hade varit mer konsekvent. Istället för ett mycket litet antal personer med missbildningar och/eller identitetsstörningar riskerar vi att få en hel generation med störd könsidentitet. För om t.o.m. män kan föda barn, hur ska min dotter då någonsin kunna bli säker på att hon är kvinna? Eller om t.o.m. kvinnor kan bli trebarnspappor, hur ska då mina pojkar någonsin kunna bli säkra på att de är män? Dessutom blir queerdogmatiken självförgörande i jämställdhetshänseende, för, som bl.a. Thomas Gür konstaterat, blir könsbegreppet lika svåranvänt som rasbegreppet i medicinska och kvoterande sammanhang om båda är lika luddiga. Vi får väl då börja tala om Födravården istället för Mödravården och avskaffa de könsskilda omklädningsrummen.
Nej, med all respekt för personer som upplever sej vara födda i fel kropp: vi kan inte dribbla med könsbegreppen hur som helst bara för att tillgodose alla sorters tvångsföreställningar, identitetsstörningar eller akademiska queerdogmer. Lika lite som vi lär våra barn att tjurar kalvar och hingstar fölar ska vi lära dem att somliga barn historien igenom är födda av karlar. Som parti med särskild tonvikt på utbildningsfrågor måste vi också kunna se när det är dags att erkänna ett misstag. Det räcker inte att likt 2011 läxa upp motionären för usel, oliberal människosyn. Jag vill nämligen inte tvångssterilisera någon, vare sej då eller nu, möjligen "tvångsbenämna" mammor mammor och pappor pappor. Och det kan rimligen inte vara mer oliberalt än att jag f.n. tvångsregistreras som den 45-åring jag inte vill vara och inte känner mej som.
Jag yrkar
att Folkpartiet liberalerna verkar för att könsbegreppen återställs så att våra barn och ungdomars könsidentitet och jämställdhetens landvinningar inte rubbas genom dogmen om barnafödande män.
Sedan den 1 juli 2013 har vi, bl.a. på Folkpartiets tillskyndan, nya könsbegrepp i Sverige. Begreppen man och kvinna motsvarar inte längre begreppen hane och hona för arten människa, utan har blivit psykosociala och subjektiva snarare än biologiska och objektiva. En skillnad mellan juridiska och biologiska könsbegrepp har uppfunnits (vad nu "juridiskt kön" skilt från det biologiska skulle innebära), och frågan är om inte piratpartiets förslag att helt slopa de juridiska könsbegreppet hade varit mer konsekvent. Istället för ett mycket litet antal personer med missbildningar och/eller identitetsstörningar riskerar vi att få en hel generation med störd könsidentitet. För om t.o.m. män kan föda barn, hur ska min dotter då någonsin kunna bli säker på att hon är kvinna? Eller om t.o.m. kvinnor kan bli trebarnspappor, hur ska då mina pojkar någonsin kunna bli säkra på att de är män? Dessutom blir queerdogmatiken självförgörande i jämställdhetshänseende, för, som bl.a. Thomas Gür konstaterat, blir könsbegreppet lika svåranvänt som rasbegreppet i medicinska och kvoterande sammanhang om båda är lika luddiga. Vi får väl då börja tala om Födravården istället för Mödravården och avskaffa de könsskilda omklädningsrummen.
Nej, med all respekt för personer som upplever sej vara födda i fel kropp: vi kan inte dribbla med könsbegreppen hur som helst bara för att tillgodose alla sorters tvångsföreställningar, identitetsstörningar eller akademiska queerdogmer. Lika lite som vi lär våra barn att tjurar kalvar och hingstar fölar ska vi lära dem att somliga barn historien igenom är födda av karlar. Som parti med särskild tonvikt på utbildningsfrågor måste vi också kunna se när det är dags att erkänna ett misstag. Det räcker inte att likt 2011 läxa upp motionären för usel, oliberal människosyn. Jag vill nämligen inte tvångssterilisera någon, vare sej då eller nu, möjligen "tvångsbenämna" mammor mammor och pappor pappor. Och det kan rimligen inte vara mer oliberalt än att jag f.n. tvångsregistreras som den 45-åring jag inte vill vara och inte känner mej som.
Intressant på radion om barn med missbildningar
En del av dem som tagit del av min kritik mot queerretoriken tror att jag är okunnig om att barn kan födas med missbildningar och/eller oklar könsidentiet. Så är det inte. På P1 igår gick ett mycket intressant program om sådana barn, och jag är inte alls överraskad eller illamående. Det är svåra avvägningar som görs, och såväl över- som underbehandling förekommer säkert. Jag är i sådana fall inte alls motståndare till könskirurgi, eller till "korrigering av korrigeringen" ifall det verkat bli fel, eller till att man avvaktar med åtgärder eller avvaktar med könsprecisering (sådan möjlighet kan säkert införas här precis som i Tyskland).
Men det jag säger är att en som t.ex. likt mej blivit biologisk trebarnspappa knappast kan anses ha oklar könstillhörighet! Liksom en person som föder sitt barn utan minsta tvekan är kvinna och barnets mor! Vem har våldfört sej på språket till den grad att det numera talas öppet om barnafödande män?
Men det jag säger är att en som t.ex. likt mej blivit biologisk trebarnspappa knappast kan anses ha oklar könstillhörighet! Liksom en person som föder sitt barn utan minsta tvekan är kvinna och barnets mor! Vem har våldfört sej på språket till den grad att det numera talas öppet om barnafödande män?
Nya könsbegreppen skapar problem
Idén om att somliga av oss är födda i fel kropp och/eller födda av karlar har ju sedan 1 juli 2013 stöd i vår lagstiftning. (Även om de nya könsbegreppen har märkvärdigt svårt att få fotfäste i undervisningen på våra skolor, jag har kollat).
Men tydligen är mödravården (födravården?) fortfarande fast i (tvångs-?)föreställningen att det bara är kvinnor som föder barn. Detta skapar nu stora problem för "Peter", som insisterar på att hen är pappa till barnet hen fött, medan alla andra (utom maken Henrik) tycks betrakta henom som barnets mamma.
Ja kära nån. Nu förlöser alltså svenska barnmorskor såväl kvinnor som män. Vore det inte bättre att "Peter" lärde sej att hen är såväl kvinna som mamma enligt alla begripliga definitioner? Ska kön bli något man främst har mellan öronen och grunda sej på vad man för tillfället "känner sej som" (det kan ju ändras under livet) blir ju könsbegreppen så subjektiva att de blir oanvändbara. Och det kanske är det som är målet för queerradikalerna, inte bara för Piratpartiet?
Men tydligen är mödravården (födravården?) fortfarande fast i (tvångs-?)föreställningen att det bara är kvinnor som föder barn. Detta skapar nu stora problem för "Peter", som insisterar på att hen är pappa till barnet hen fött, medan alla andra (utom maken Henrik) tycks betrakta henom som barnets mamma.
Ja kära nån. Nu förlöser alltså svenska barnmorskor såväl kvinnor som män. Vore det inte bättre att "Peter" lärde sej att hen är såväl kvinna som mamma enligt alla begripliga definitioner? Ska kön bli något man främst har mellan öronen och grunda sej på vad man för tillfället "känner sej som" (det kan ju ändras under livet) blir ju könsbegreppen så subjektiva att de blir oanvändbara. Och det kanske är det som är målet för queerradikalerna, inte bara för Piratpartiet?
tisdag 5 maj 2015
Pågående identitetsupplösning
Allt fler personer söker sej till könsidentitetsmottagningar i hela landet. Totalt vände sej omkring 600 personer till landets sex mottagningar förra året, rapporterar SVT:s Sydnytt (enligt Folkbladet Östgöten 25/2).
Klart det finns personer med verkliga missbildningar som kan behöva kirurgisk hjälp (inklusive folk som kan ha "korrigerats" åt fel håll). Eller som väljer att leva med dem ändå.
Men nu trumpetas det ju ut, även från officiellt håll, att man helt utan uppenbara missbildningar kan vara "född i fel kropp" och att folk historien igenom därför t.ex. har kunnat födas av män i kvinnokroppar.
Inte undra på att allt fler personer då söker sej till könsidentitetsmottagningar i hela landet...
Snälla, låt oss i skola och samhälle få tillbaka de begripliga könsbegrepp där "man" betydde "hane av arten människa" och "kvinna" betydde "hona av arten människa". Annars får vi väl helt enkelt börja prata om just hanar och honor även i människosammanhang, alltså "Fotbolls-VM för honor" och "400 meter hinder hanar". Eftersom det där med "män" och "kvinnor", "han", "hon" och "hen" blivit så ytterligt subjektifierat att det knappast längre säger någonting.
Klart det finns personer med verkliga missbildningar som kan behöva kirurgisk hjälp (inklusive folk som kan ha "korrigerats" åt fel håll). Eller som väljer att leva med dem ändå.
Men nu trumpetas det ju ut, även från officiellt håll, att man helt utan uppenbara missbildningar kan vara "född i fel kropp" och att folk historien igenom därför t.ex. har kunnat födas av män i kvinnokroppar.
Inte undra på att allt fler personer då söker sej till könsidentitetsmottagningar i hela landet...
Snälla, låt oss i skola och samhälle få tillbaka de begripliga könsbegrepp där "man" betydde "hane av arten människa" och "kvinna" betydde "hona av arten människa". Annars får vi väl helt enkelt börja prata om just hanar och honor även i människosammanhang, alltså "Fotbolls-VM för honor" och "400 meter hinder hanar". Eftersom det där med "män" och "kvinnor", "han", "hon" och "hen" blivit så ytterligt subjektifierat att det knappast längre säger någonting.
fredag 30 januari 2015
Intressanta queera kommentarer
Det är ingen tvekan om att signaturen ShadoWolf - se kommentarsfälten! - berikar denna blogg. Istället för att bara få ta del av mina försök till referat av vad jag upplever som rena gallimatiasen på könsbegreppens område, kan läsekretsen nu få ta in queerretoriken mer direkt. Välformulerat, intelligent och alldeles uppåt väggarna. (Åtminstone det sista värdeomdömet brukar ShadoWolf tillämpa även på mej).
Signaturen ShadoWolfs resonemang påminner mej om Allan/Maria Hansson Nielsen som förra året flyttade hit till Hälsingland (välkommen!). Den gamle (f.d.?) trebarnspappan är också mycket verbal och intelligent, och sistlidna Pridefestival i Hudiksvall (den första på orten) berättade hen mycket gripande om hur hens barn inte kunnat acceptera att deras pappa plötsligt blivit kvinna - hen tänkte sej att hen borde ha berättat vad hen "egentligen" var redan när barnen var små, så att de lättare kunnat acceptera saken.
Fan tro´t. Jag hälsar som sagt Hansson Nielsen hjärtligt välkommen till Hälsingland, men jag vill verkligen inte att vare sej hen eller ShadoWolf - eller professor Lotta Wahlne Westerhäll - ska få bibringa mina barn sina märkliga könsföreställningar. Som dock - utan att folket och skolbarnen ärligt informerats - för närvarande sanktioneras av riksdagen.
Skulle Sverigedemokraterna plötsligt visa sej stå ensamma om synen att bara kvinnor kan föda barn - eller att trebarnspappor som jag eller (på sin tid) Allan Hansson Nielsen eller växjöbiskopskandidaten Åke Roxbergh inte kan vara kvinnor - är risken stor att partiet fördubblas för typ åttonde riksdagsvalet på raken. Vad säger FP (som genom Erik Ullenhag initierade utredningen som professor Westerhäll ledde) och vad säger KD?
Signaturen ShadoWolfs resonemang påminner mej om Allan/Maria Hansson Nielsen som förra året flyttade hit till Hälsingland (välkommen!). Den gamle (f.d.?) trebarnspappan är också mycket verbal och intelligent, och sistlidna Pridefestival i Hudiksvall (den första på orten) berättade hen mycket gripande om hur hens barn inte kunnat acceptera att deras pappa plötsligt blivit kvinna - hen tänkte sej att hen borde ha berättat vad hen "egentligen" var redan när barnen var små, så att de lättare kunnat acceptera saken.
Fan tro´t. Jag hälsar som sagt Hansson Nielsen hjärtligt välkommen till Hälsingland, men jag vill verkligen inte att vare sej hen eller ShadoWolf - eller professor Lotta Wahlne Westerhäll - ska få bibringa mina barn sina märkliga könsföreställningar. Som dock - utan att folket och skolbarnen ärligt informerats - för närvarande sanktioneras av riksdagen.
Skulle Sverigedemokraterna plötsligt visa sej stå ensamma om synen att bara kvinnor kan föda barn - eller att trebarnspappor som jag eller (på sin tid) Allan Hansson Nielsen eller växjöbiskopskandidaten Åke Roxbergh inte kan vara kvinnor - är risken stor att partiet fördubblas för typ åttonde riksdagsvalet på raken. Vad säger FP (som genom Erik Ullenhag initierade utredningen som professor Westerhäll ledde) och vad säger KD?
fredag 23 januari 2015
Att byta kön utan att byta kön
Tjohejsan: nu tycker professor Lotta Vahlne Westerhäll i Göteborg att 12-åringar (som min dotter t.ex.) ska få välja omklädningsrum utifrån om de "upplever" sej som killar eller tjejer. Eller, som det uttrycks på juridiska, "byta juridiskt kön" (vad nu detta är till skillnad från det biologiska).
Vore det då inte rimligare att helt avskaffa de könsskilda omklädningsrummen? Jag menar, det är ju trots allt så många som har lärt sej att snopp=kille och snippa=tjej att de nog blir ganska förvirrade - eller kanske rent av frustrerade och upprörda - om en med snopp ska byta om på tjejernas och en med snippa på killarnas. Tar vi bort begreppen "tjejernas" och "killarnas" (eller rent av begreppen "tjejer" och "killar") blir ju allt så mycket enklare.
Hela idén om att en till synes välbyggd tjej eller kille skulle kunna vara "född i fel kropp" är för övrigt så dum att man nog måste vara psykolog eller liknande - läs Hannes Råstams bok om hur psykologer skapade "seriemördaren" Quick så förstår du - för att utan vidare spisning bekräfta den. Eller också professor.
Att enskilda personer har de mest udda tvångsföreställningar är inte konstigt - i övrigt sansade personer kan ju tro att de är historiska personer som återfötts eller vilda djur i människokroppar - men vi brukar ju inte officiellt bekräfta sånt.
Vore det då inte rimligare att helt avskaffa de könsskilda omklädningsrummen? Jag menar, det är ju trots allt så många som har lärt sej att snopp=kille och snippa=tjej att de nog blir ganska förvirrade - eller kanske rent av frustrerade och upprörda - om en med snopp ska byta om på tjejernas och en med snippa på killarnas. Tar vi bort begreppen "tjejernas" och "killarnas" (eller rent av begreppen "tjejer" och "killar") blir ju allt så mycket enklare.
Hela idén om att en till synes välbyggd tjej eller kille skulle kunna vara "född i fel kropp" är för övrigt så dum att man nog måste vara psykolog eller liknande - läs Hannes Råstams bok om hur psykologer skapade "seriemördaren" Quick så förstår du - för att utan vidare spisning bekräfta den. Eller också professor.
Att enskilda personer har de mest udda tvångsföreställningar är inte konstigt - i övrigt sansade personer kan ju tro att de är historiska personer som återfötts eller vilda djur i människokroppar - men vi brukar ju inte officiellt bekräfta sånt.
måndag 19 januari 2015
Det börjar likna kärlek, banne mej...
Jaha, och hur ska vi se på den här Metro-artikeln då: "18-åringen är kär i sin pappa - nu vill de ha barn." ?
En genetiker som uttalade sej i kvällspressen apropå Kalmarfallet för några år sedan (med syskon över 15 år som hade sex med varann, vilket f.ö. är fullt tillåtet om de är av samma kön) påpekade att det liknade moralpanik att förfasa sej över de genetiska konsekvenserna. Normalt blir barn till syskon inte särskilt missbildade (obs att halvsyskon kan få gifta sej på dispens i Sverige), utan riskerna uppstår först om det här med syskonäktenskap eller inavel sätts i system, om "alla" börjar göra så, ungefär som vid de faraoniska hoven.
Reaktionerna mot vuxen, frivillig incest skulle alltså med detta betraktelsesätt vara att likna vid de bitvis paniska reaktionerna mot homosexuell samlevnad ("vad skulle hända om alla..." et c). Ändå är jag givetvis starkt emot att fäder är sexuellt ihop med sina döttrar, hur vuxna de än må vara. Men har inte samhället fångats i sin egen retorik när man nyss så starkt betonat att "vuxen, frivillig, kärleksfull sex" måste vara de resandes ensak och att "vilka är vi" att ha synpunkter? (Jag har visserligen träffat ytterst få som är konsekventa med detta, men argumentationen har ju låtit så).
Läs även t.ex. Thorsten Jonssons novell "Gård i utkanten" som är en av de finaste kärleksnovellerna som finns på svenska - men det handlar om två syskon... förföljda, trakasserade... man kan nog inte känna mer sympati för ett kärlekspar än så, och ändå...
...och så har vi ju fortfarande de polyamorösa, även om centerpartiet backade.
En genetiker som uttalade sej i kvällspressen apropå Kalmarfallet för några år sedan (med syskon över 15 år som hade sex med varann, vilket f.ö. är fullt tillåtet om de är av samma kön) påpekade att det liknade moralpanik att förfasa sej över de genetiska konsekvenserna. Normalt blir barn till syskon inte särskilt missbildade (obs att halvsyskon kan få gifta sej på dispens i Sverige), utan riskerna uppstår först om det här med syskonäktenskap eller inavel sätts i system, om "alla" börjar göra så, ungefär som vid de faraoniska hoven.
Reaktionerna mot vuxen, frivillig incest skulle alltså med detta betraktelsesätt vara att likna vid de bitvis paniska reaktionerna mot homosexuell samlevnad ("vad skulle hända om alla..." et c). Ändå är jag givetvis starkt emot att fäder är sexuellt ihop med sina döttrar, hur vuxna de än må vara. Men har inte samhället fångats i sin egen retorik när man nyss så starkt betonat att "vuxen, frivillig, kärleksfull sex" måste vara de resandes ensak och att "vilka är vi" att ha synpunkter? (Jag har visserligen träffat ytterst få som är konsekventa med detta, men argumentationen har ju låtit så).
Läs även t.ex. Thorsten Jonssons novell "Gård i utkanten" som är en av de finaste kärleksnovellerna som finns på svenska - men det handlar om två syskon... förföljda, trakasserade... man kan nog inte känna mer sympati för ett kärlekspar än så, och ändå...
...och så har vi ju fortfarande de polyamorösa, även om centerpartiet backade.
fredag 1 augusti 2014
Ett glädjebesked under Pride-veckan
Det finns verkligen saker att stå upp mot tillsammans med Rfsl och Pride. Som mot verkligt drakoniska lagstiftningar på området, t.ex. den i Uganda. Allt är inte frid och fröjd för att den senaste lagen nu upphävs av Högsta domstolen i landet, men det var alldeles nödvändigt att dess råa och okänsliga förbud med ty åtföljande gräsliga straff upphävdes.
Jag har själv för några år sedan samlat in namn mot lagen och skickat till Ugandas Norden-ambassad, och på ambassadens gästbok la jag in skarpt kritiska inlägg mot (den då ännu inte antagna) lagen så länge gästboken hölls öppen. Det kändes hopplöst när lagen ändå antogs, men nu syns alltså ändå en ljusning - även om kampen långt ifrån är över.
Man måste skilja på mänskliga rättigheter och på spritt språngande queera idéer som barnafödande män och relationsanarki. Det gäller att stödja Pride-rörelsen på de punkter där den har rätt - framför allt är det naturligtvis riktigt och viktigt att Pride-festivaler ö.h.t. får hållas jorden runt, precis som 1 maj-demonstrationer och Jesusmanifestationer.
Jag har själv för några år sedan samlat in namn mot lagen och skickat till Ugandas Norden-ambassad, och på ambassadens gästbok la jag in skarpt kritiska inlägg mot (den då ännu inte antagna) lagen så länge gästboken hölls öppen. Det kändes hopplöst när lagen ändå antogs, men nu syns alltså ändå en ljusning - även om kampen långt ifrån är över.
Man måste skilja på mänskliga rättigheter och på spritt språngande queera idéer som barnafödande män och relationsanarki. Det gäller att stödja Pride-rörelsen på de punkter där den har rätt - framför allt är det naturligtvis riktigt och viktigt att Pride-festivaler ö.h.t. får hållas jorden runt, precis som 1 maj-demonstrationer och Jesusmanifestationer.
måndag 28 juli 2014
Lite smått och gott från veckans Pridefestival i Stockholm - gå gärna dit och lär dej hur slipstenarna dras
Måndag den 28 juli
15:00–15:45 Varför juridiskt kön?
Varför har vi juridiska kön? Vad fyller de för funktion och vad händer om vi slutar registrera kön eller inför ett tredje juridiskt kön? Vi diskuterar juridikens begränsningar och att trans- och intersexpersoner ständigt möter friktion på grund dem.
16:00–16:45 18-årskravet vid byte av juridiskt kön
Tvångssteriliseringarna är avskaffade och RFSL Ungdom vill nu avskaffa 18-årskravet vid byte av juridiskt kön som en del i att främja och förbättra förutsättningarna för unga transpersoner i dag. Men vad innebär det att avskaffa 18-årskravet?
17:00–18:00 Prata poly personligt [R]
Vill du prata med en ickemonogam person litet mer personligt? Prata på tu man hand eller med några få? Här är din chans att ställa frågor, diskutera och lära dig mer.
17:00–17:45 Väckelsen
Mian och Matilda argumenterar för alla fördelar med livet som lesbisk, så som avancemang i karriären, mer pengar i plånboken, bättre sexliv och bättre hälsa. Så våga säga nej till det invanda och våga säga ja till nya möjligheter.
Tisdagen den 29 juli
13:00–14:00 Pride Ung: En, två eller flera? Ett samtal om flersamhet
Många lever tillsammans med en partner och det brukar vara det som syns och hörs. Men hur kan en göra om en vill leva på andra sätt? Och hur kan en vara en etisk slampa? Vad är svartsjuka egentligen? Välkommen till ett samtal om hur olika relationer kan se ut och litegrann om empatisk kommunikation.
13:00–13:45 Cisnormens konsekvenser!
Cisnormen är stark: folk som inte anställer dig, folk som tar ifrån dig rätten att bestämma över din egen kropp, folk som frågar dig ”är du tjej eller kille?”. In med transfrågor i fler politiska beslut! Hur blir det verklighet?
13:00–13:45 Poly för nybörjare
Har du hört om ord som "poly" och "relationsanarki" men inte helt förstått meningen? Vill du veta mer om hur vardagen ser ut för ickemonogama? Kom och lyssna på våra föreläsare!
16:00–16:45 Hejdå äktenskapsbalken!
Äktenskapsbalken har relativt nyligen blivit könsneutral. Men är det verkligen en så progressiv utveckling? Kan inte alla samlevnadsformer täckas in i en samlevnadsbalk? Varför har inte vänskapsrelationer lika hög status som kärleksrelationer? Det är dags att vi pratar om detta!
Onsdagen den 30 juli
13:00–13:45 Boy? Girl? Fuck you!
Panelsamtal om könsneutralt föräldraskap. Fyra föräldrar delar med sig av strategier, knep och erfarenheter av att låta sina barn växa upp så könsneutralt som möjligt.
14:00–14:45 Går det att HBT-certifiera Svenska kyrkan? Samtal om vårens debatt
Under året har det diskuterats huruvida Svenska Kyrkan ska, eller kan hbt-certifieras. Men, kan RFSL certifiera en verksamhet som Svenska Kyrkan? Vilka insatser kan Svenska Kyrkan göra själv? Här diskuterar vi möjligheter!
17:00–17:45 Aktuell forskning om genus- och sexualitetsnormer
Ett panelsamtal med tre forskare som har sin grund i frågor som rör genus, sexualitet och identitet. Patrik Steorn, Thomas Wimark och Eva Wittbom presenterar forskning om ”Genus och queer i konst och mode”, ”HBT-personers bostadsmönster och flyttningsmönster”, ”Jämställdhetspolitikens exkludering av personer som inte identifierar sig som man eller kvinna”.
17:00–17:45 Transpersonerna och feminismerna
Under det senaste årets feministiska våg har transinkludering återigen blivit en stor diskussion. Begreppet cis har kallats antifeministiskt - och transfoba feministers utrymme har ifrågasatts. Varför är transpersoner fortfarande en så svår fråga för många feminister, och vad är transfeminism?
Torsdagen den 31 juli
15:00–15:45 Poly i vardagen
Hur ser vardagslivet ut för polyamorösa och relationsanarkister? Hur ordnar de sina relationer, hur får de tiden och orken att räcka till? Lyssna på och fråga våra föreläsare!
måndag 30 juni 2014
onsdag 8 januari 2014
Julfriden är slut - Erik Ullenhag trampar på i ullstrumporna
Jag trodde faktiskt att mitt Folkparti äntligen hade lugnat ner sej på queerområdet. Vissa svar på vissa motioner inför höstens landsmöte tydde på att eftertankens kranka blekhet börjat breda ut sej (låg i linje med DN:s oväntat queerskeptiska ledarartikel http://www.dn.se/ledare/huvudledare/frihet-annat-an-rattighet/).
Men nu är Ullenhag igång. Knappt hade ju riksdagen fattat beslutet om nya könsbegrepp (från den 22 maj, implementerat 1 juli) med barnafödande män och allt det där, förrän Rfsl var ute och krävde att minderåriga nu skulle få "byta juridiskt kön", eftersom det inte längre krävdes några reella omgörningar för detta och alltså inte längre borde anses medföra några risker (inte fysiskt i varje fall).
Och - halleluja - nu instämmer Ullenhag och vill tillsätta en utredning så att "könsbytesåldern" ska kunna sänkas. D.v.s. om vår Hanna vill bli en Hannes så ska det kunna gå geschvint. Sådana med allra största säkerhet överilade beslut - undantag: om man verkligen fötts med tvetydig könstillhörighet och opererats "åt galet håll" - ska inte längre prövas under åren fram till myndighetsdagen.
Och framför allt ska ingen (inte ens en älskande förälder) få komma och säga: "Men snälla vän, klart att du är en tjej! Vem har inbillat dej något annat? Även tuffa, 'killaktiga' tjejer är ju riktiga tjejer! Man kan vara tjej på miljoner olika vis, men låt ingen - inte ens queertroende ministrar - inbilla dej att du inte är en riktig tjej!"
Enligt Erik Ullenhag och andra i genusfrågan fullständigt förvirrade folkpartister anses man ju inte ha bevisat sin könstillhörighet ens när man föder barn. Snacka om att SKAPA könsidentitetsstörningar - som man sedan "botar" genom att låta barnen byta kön "juridiskt".
Snälla, förklara: Vad är ett juridiskt kön frikopplat från det biologiska? En pappersprodukt, en ren fiktion tror jag. (Ungefär som om vi hittade på en "juridisk ålder" skild från den biologiska).
Men nu är Ullenhag igång. Knappt hade ju riksdagen fattat beslutet om nya könsbegrepp (från den 22 maj, implementerat 1 juli) med barnafödande män och allt det där, förrän Rfsl var ute och krävde att minderåriga nu skulle få "byta juridiskt kön", eftersom det inte längre krävdes några reella omgörningar för detta och alltså inte längre borde anses medföra några risker (inte fysiskt i varje fall).
Och - halleluja - nu instämmer Ullenhag och vill tillsätta en utredning så att "könsbytesåldern" ska kunna sänkas. D.v.s. om vår Hanna vill bli en Hannes så ska det kunna gå geschvint. Sådana med allra största säkerhet överilade beslut - undantag: om man verkligen fötts med tvetydig könstillhörighet och opererats "åt galet håll" - ska inte längre prövas under åren fram till myndighetsdagen.
Och framför allt ska ingen (inte ens en älskande förälder) få komma och säga: "Men snälla vän, klart att du är en tjej! Vem har inbillat dej något annat? Även tuffa, 'killaktiga' tjejer är ju riktiga tjejer! Man kan vara tjej på miljoner olika vis, men låt ingen - inte ens queertroende ministrar - inbilla dej att du inte är en riktig tjej!"
Enligt Erik Ullenhag och andra i genusfrågan fullständigt förvirrade folkpartister anses man ju inte ha bevisat sin könstillhörighet ens när man föder barn. Snacka om att SKAPA könsidentitetsstörningar - som man sedan "botar" genom att låta barnen byta kön "juridiskt".
Snälla, förklara: Vad är ett juridiskt kön frikopplat från det biologiska? En pappersprodukt, en ren fiktion tror jag. (Ungefär som om vi hittade på en "juridisk ålder" skild från den biologiska).
lördag 30 november 2013
Gravid brudgum?
När en karl och en kvinna gifter sej händer det att bruden är gravid. Men brudgummen? Sådana "nyheter" kräver rätt rejäla könsbegreppsomgörningar. Inte så mycket könsoperationer som just könsbegreppsomgörningar, sådana som även vi i Sverige sysslar med sedan den 1 juli i år (även om fortbildningen för förskollärare och BB-personal ännu inte har hunnit riktigt ikapp). Enligt de klassiska könsbegreppen är det givetvis inte brudgummen som är gravid ("en gravid brudgum" är helt enkelt en contradiction in terms, ungefär som "en gift ungkarl"!). Bruden kan däremot vara det.
Men machismons högborg Argentina, där folket länge haft för sej att vissa feminina karlar egentligen inte är karlar utan kvinnor (och där välskapta ungdomar kan operera om sej till inom porrindustrin efterfrågade hermafroditer eller "she-males"), det landet betraktas tydligen nu som något slags pikant föredöme för Sverige. Så borde det verkligen inte vara. Även en mjuk pappa är en riktig pappa. Även en stentuff mamma är en riktig mamma. En riktig brud.
Fallet med den s.k. "gravida brudgummen" är ju inte unikt. För flera år sedan uppmärksammade en skolpsykolog mej på ett liknande fall som berättats om i TV - där en karl och en kvinna som älskade varandra och levde ihop bägge ansåg sej födda "i det motsatta könets kropp" och bägge hade genomgått s.k. "könsbyte". Skolpsykologen kunde inte undgå att fråga sej om de inte kunnat älska varandra och leva med varandra också i originalskick, s.a.s. Så länge världen stått har vi väl upplevat vissa kvinnor som "manhaftigare" än sina makar. Ibland har de blivit föremål för rätt elaka skämt, jfr Selma och Lilla Fridolf, men så långt som till att på fullt allvar hävda att sådana kvinnor kan vara män, eller deras män kvinnor, så långt har vi sällan gått. Förrän nu i vår "moderna" och "upplysta" tid.
Men machismons högborg Argentina, där folket länge haft för sej att vissa feminina karlar egentligen inte är karlar utan kvinnor (och där välskapta ungdomar kan operera om sej till inom porrindustrin efterfrågade hermafroditer eller "she-males"), det landet betraktas tydligen nu som något slags pikant föredöme för Sverige. Så borde det verkligen inte vara. Även en mjuk pappa är en riktig pappa. Även en stentuff mamma är en riktig mamma. En riktig brud.
Fallet med den s.k. "gravida brudgummen" är ju inte unikt. För flera år sedan uppmärksammade en skolpsykolog mej på ett liknande fall som berättats om i TV - där en karl och en kvinna som älskade varandra och levde ihop bägge ansåg sej födda "i det motsatta könets kropp" och bägge hade genomgått s.k. "könsbyte". Skolpsykologen kunde inte undgå att fråga sej om de inte kunnat älska varandra och leva med varandra också i originalskick, s.a.s. Så länge världen stått har vi väl upplevat vissa kvinnor som "manhaftigare" än sina makar. Ibland har de blivit föremål för rätt elaka skämt, jfr Selma och Lilla Fridolf, men så långt som till att på fullt allvar hävda att sådana kvinnor kan vara män, eller deras män kvinnor, så långt har vi sällan gått. Förrän nu i vår "moderna" och "upplysta" tid.
Det odiskutabla
På 90-talet ansågs det som bekant att det var viktigt för ett barn att ha en (helst närvarande) pappa. Idag anses det ö.h.t. inte viktigt för ett barn att ha en pappa (en barnafödande sådan möjligen). Ja, det anses att stadgade medborgare inte ens bör argumentera för att det - allt annat lika - är bättre att ha en pappa än att ingen ha. (Samma gäller f.ö. beträffande mammor). Att i skolan få till uppgift att debattera för och emot(!) homosexuellas rätt att adoptera barn anses vara höjden av omdömeslöshet. Då anses nämligen homosexuella kunna känna sej kränkta.
Jag har själv ett minne av hur informatören Maria Karlsson 2006 på en "Under ytan"-kurs i Bollnäs jämställde argumentation för och emot "homoadoptioner" med argumentation för eller emot att judar eller negrer ska få adoptera barn. Tydligare kan man väl inte stämpla dem som tror att det finns en vits för ett litet barn med att ha en mamma som något slags rasister eller fascister? Men det förutsätter ju alltså att man a priori betraktar könet som lika irrelevant i könsliv och föräldraskap som hudfärg. Vilket väl skulle bevisas först...
Håhåjaja. Så man får väl då heller inte argumentera för att två föräldrar är bättre än en (eller 3-4) för att ensamstående föräldrar eller polyamorösa skulle kunna känna sej kränkta? Och att argumentera mot att personer över 50 års ålder (eller under 100 000 i årsinkomst) ska få adoptera barn är väl heller inte att tänka på? Alla gamla och fattiga blir väl kränkta av det?
Bra att Ivar Arpi röt ifrån.
Jag har själv ett minne av hur informatören Maria Karlsson 2006 på en "Under ytan"-kurs i Bollnäs jämställde argumentation för och emot "homoadoptioner" med argumentation för eller emot att judar eller negrer ska få adoptera barn. Tydligare kan man väl inte stämpla dem som tror att det finns en vits för ett litet barn med att ha en mamma som något slags rasister eller fascister? Men det förutsätter ju alltså att man a priori betraktar könet som lika irrelevant i könsliv och föräldraskap som hudfärg. Vilket väl skulle bevisas först...
Håhåjaja. Så man får väl då heller inte argumentera för att två föräldrar är bättre än en (eller 3-4) för att ensamstående föräldrar eller polyamorösa skulle kunna känna sej kränkta? Och att argumentera mot att personer över 50 års ålder (eller under 100 000 i årsinkomst) ska få adoptera barn är väl heller inte att tänka på? Alla gamla och fattiga blir väl kränkta av det?
Bra att Ivar Arpi röt ifrån.
måndag 14 oktober 2013
Skolan måste värna reformen
Skickade följande till Hudiksvalls tidning den 12 augusti 2013 - inför skolstarten - men vad jag sett hittills opublicerad. (Kan vara ett förbiseende från min sida):
Hej! Det går int att förklar för dem som int begrip, tänkte jag (som Stenmark) när jag läste ledarredaktionens svar till mej den 13 juni, http://www.andraget.blogspot.se/2013/08/bara-mammor-foder-barn-publicerat-pa.html.
Men sedan tänkte jag på ämnet för Sören Kierkegaards doktorsavhandling och gjorde ett nytt försök på en annan stilnivå. Jag hoppas att även en dylik text kan publiceras, särskilt som jag inte döljer mej under diverse pseudonymer (som Kierkegaard så ofta gjorde). Och jag hoppas att även ni journalister ska vakna snart.
Andreas Holmberg, Skogvaktargatan 3, 825 32 IGGESUND
0650-202 21, 072 - 563 48 08
SKOLAN MÅSTE BEFÄSTA REFORMEN
Den sköna sommaren går mot sitt slut och snart börjar skolan. I höst blir det särskilt spännande, eftersom vi under sommarlovet fick nya, subjektiva könsbegrepp som ska göra oss mer toleranta och glada, och som, om reformen implementeras väl, borde kunna lösa alla våra jämställdhetsproblem.
Tyvärr gäller reformen inte djurvärlden. Men vi människor har nu alla möjligheter. Äntligen uppfylls Rättvisa Gudruns vision om barnafödande män (se T. Danielsson: "Sagor för barn över 18 år"). Ty även de personer som föder barn, de som tidigare tvångsbenämndes "kvinnor" och "mödrar", har nu möjligheten att, också i officiella dokument, benämnas "män" och "fäder".
Jag undrar dock om biologilärarna är tillräckligt fortbildade. Lär de eleverna att hingstar kan föla torde de inte få behålla jobbet. Men om de å andra sidan förnekar att män kan föda barn har de angripit värdegrunden likt sverigedemokrater och nazister. Än värre: de angriper utsatta människor och vill tvångssterilisera dem.
Sådana biologilärare kan vi ju inte ha. Inte sådana svensklärare heller. Jag hoppas verkligen att även de förstår sitt och barnens bästa.
Idrottslärarna torde vara den svagaste punkten. De inser väl inte att de, varje gång de skickar in pojkar och flickor i varsitt omklädningsrum (utifrån föråldrade kännetecken som diverse kroppsorgan), socialiserar in dem i skadliga heteronormer och urmodiga biologiska könsbegrepp.
Nej, våra barn behöver förebilder sådana som de i nedanstående poem:
En tidsenlig farbror från Kinna
fick Rättvisa Gudrun att spinna.
Han födde ett barn,
den jämställda karln,
så folket tog honom för kvinna.
En manhaftig kvinna från Lummen
på queerkurs till slut fick ur tummen
och började storma
de heteronorma
och könsskilda omklädningsrummen.
Andreas Holmberg, observant far av hankön
Iggesund
Hej! Det går int att förklar för dem som int begrip, tänkte jag (som Stenmark) när jag läste ledarredaktionens svar till mej den 13 juni, http://www.andraget.blogspot.se/2013/08/bara-mammor-foder-barn-publicerat-pa.html.
Men sedan tänkte jag på ämnet för Sören Kierkegaards doktorsavhandling och gjorde ett nytt försök på en annan stilnivå. Jag hoppas att även en dylik text kan publiceras, särskilt som jag inte döljer mej under diverse pseudonymer (som Kierkegaard så ofta gjorde). Och jag hoppas att även ni journalister ska vakna snart.
Andreas Holmberg, Skogvaktargatan 3, 825 32 IGGESUND
0650-202 21, 072 - 563 48 08
SKOLAN MÅSTE BEFÄSTA REFORMEN
Den sköna sommaren går mot sitt slut och snart börjar skolan. I höst blir det särskilt spännande, eftersom vi under sommarlovet fick nya, subjektiva könsbegrepp som ska göra oss mer toleranta och glada, och som, om reformen implementeras väl, borde kunna lösa alla våra jämställdhetsproblem.
Tyvärr gäller reformen inte djurvärlden. Men vi människor har nu alla möjligheter. Äntligen uppfylls Rättvisa Gudruns vision om barnafödande män (se T. Danielsson: "Sagor för barn över 18 år"). Ty även de personer som föder barn, de som tidigare tvångsbenämndes "kvinnor" och "mödrar", har nu möjligheten att, också i officiella dokument, benämnas "män" och "fäder".
Jag undrar dock om biologilärarna är tillräckligt fortbildade. Lär de eleverna att hingstar kan föla torde de inte få behålla jobbet. Men om de å andra sidan förnekar att män kan föda barn har de angripit värdegrunden likt sverigedemokrater och nazister. Än värre: de angriper utsatta människor och vill tvångssterilisera dem.
Sådana biologilärare kan vi ju inte ha. Inte sådana svensklärare heller. Jag hoppas verkligen att även de förstår sitt och barnens bästa.
Idrottslärarna torde vara den svagaste punkten. De inser väl inte att de, varje gång de skickar in pojkar och flickor i varsitt omklädningsrum (utifrån föråldrade kännetecken som diverse kroppsorgan), socialiserar in dem i skadliga heteronormer och urmodiga biologiska könsbegrepp.
Nej, våra barn behöver förebilder sådana som de i nedanstående poem:
En tidsenlig farbror från Kinna
fick Rättvisa Gudrun att spinna.
Han födde ett barn,
den jämställda karln,
så folket tog honom för kvinna.
En manhaftig kvinna från Lummen
på queerkurs till slut fick ur tummen
och började storma
de heteronorma
och könsskilda omklädningsrummen.
Andreas Holmberg, observant far av hankön
Iggesund
onsdag 2 oktober 2013
Vad f-n är det här?
Må hon vila i frid. Men att bli förskjuten av sina föräldrar och sedan könsstympad och avlivad av samhället, det är verkligen ett extraordinärt grymt öde. Många delar naturligtvis ansvaret för hennes död, både stelbent konservativa eller empatilösa föräldrar och förment radikala queerideologer, men det värsta i sammanhanget är utan tvekan erbjudandet om den s.k. dödshjälpen.
Så länge det finns liv finns det hopp, och en tjej - eller om hon nu ska kallas kille? - i min ålder borde naturligtvis inte ha erbjudits avlivning bara för att depressionen inte ansågs vara tillfällig och övergående. Hade hon inte uppenbara missbildningar av något slag borde hon inte ha erbjudits könskirurgi/könsstympning heller.
Så länge det finns liv finns det hopp, och en tjej - eller om hon nu ska kallas kille? - i min ålder borde naturligtvis inte ha erbjudits avlivning bara för att depressionen inte ansågs vara tillfällig och övergående. Hade hon inte uppenbara missbildningar av något slag borde hon inte ha erbjudits könskirurgi/könsstympning heller.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)