tisdag 1 maj 2012

En hjältes fall - eller en liberal lärares?

Professorn och gynekologen Marc Bygdeman tog avstånd från queerextremismen i en DN-debattartikel den 31 mars. "En man som bytt kön till kvinna ska inte kunna bli far", lyder rubriken, som (för ovanlighetens skull) stämmer väl med innehållet och åsikten. Han vänder sej dels mot nedfrysandet av spermier/äggceller från en som vill byta kön men ändå sedan bli förälder utifrån sitt gamla, dels mot själva de könsbyten som de facto inte är några könsbyten:

"Har man fått ändrad könstillhörighet (personnummer) med till exempel bara hormonbehandling, alltså utan könskorrigerande ingrepp, kan personen utan någon prövning sluta med denna behandling, bli fertil och med kvinnlig könstillhörighet bli far och med manlig könstillhörighet bli mor. Inte heller detta är enligt min mening rimligt.
Det finns också en social aspekt. Det finns flera aktiviteter, till exempel badinrättningar, som är uppdelade efter kön. Eftersom könstillhörighet endast bestäms av personnummer kan en man utan kirurgisk korrigering men med kvinnligt personnummer begära att få tillträde till den kvinnliga avdelningen. Är det önskvärt?"

Han framför alltså liknande kritik och liknande värderingar som framförts även på denna enkla blogg. Det intressanta är att Bygdeman är en person som dels själv sysslat med operationer av s.k. transsexuella, dels under många år betraktats som något slags liberal hjälte p.g.a. sitt engagemang för att vilka småhandikapp som helst, t.ex. gomspalt, ska kunna motivera sena aborter (efter v. 18), för att inte foster med Downs syndrom särskilt ska utpekas (men nåt litet fel måste det tydligen vara på fostret om tillstånd ska beviljas av medicinska skäl). Så för mej är han inte precis någon fallen hjälte, men i det här fallet har han absolut tänkt till kring konsekvenserna av den egna professionen. Så här avslutar han sin debattartikel.
"Jag har under många år träffat och opererat transsexuella personer och kan förstå att en ung transexuell person kan önska att få byta personnummer och leva i det andra könet utan att först ta ställning till genomgripande kirurgiska ingrepp, men det måste finnas klara och likformiga regler. Det är även viktigt att det finns en acceptans bland en bred allmänhet för detta. Därför vore det av stort värde om Socialstyrelsen klargör vilka regler som skall gälla och att dessa blir föremål för en bred diskussion."  
Undrar just om Folkpartiet lokalt och på riksplanet är beredd att ta denna "breda diskussion"? Inte mycket tyder på det, tyvärr. En av nätverket Liberala lärares initiativtagare, Helena von Schantz reagerar som en fanatisk queerideolog. Hon skriver på sin blogg att Bygdeman idkar "Medicinsk skrämselpropaganda mot transsexuella". Ja, hon hävdar rent av att "Bygdeman tassar farligt nära yttrandefrihetens gränser med den här skrämselpropagandan mot transsexuella."
Helena von Schantz hävdar alltså att det är skrämselpropaganda mot transsexuella - och farligt nära yttrandefrihetens gränser - att påpeka att folk inte rimligen kan vara fäder till barnen de föder (eller bidragit med äggcellen till)! Liksom att påpeka att t.ex. omklädningsrum och indelningen i olika klasser inom idrotten bygger på biologiskt kön, inte på några "sociala" eller "juridiska" konstruktioner. Kan en biologi- eller svensklärare - eller samhälls- och idrottslärare - verkligen gå med i nätverket för liberala lärare?