När en karl och en kvinna gifter sej händer det att bruden är gravid. Men brudgummen? Sådana "nyheter" kräver rätt rejäla könsbegreppsomgörningar. Inte så mycket könsoperationer som just könsbegreppsomgörningar, sådana som även vi i Sverige sysslar med sedan den 1 juli i år (även om fortbildningen för förskollärare och BB-personal ännu inte har hunnit riktigt ikapp). Enligt de klassiska könsbegreppen är det givetvis inte brudgummen som är gravid ("en gravid brudgum" är helt enkelt en contradiction in terms, ungefär som "en gift ungkarl"!). Bruden kan däremot vara det.
Men machismons högborg Argentina, där folket länge haft för sej att vissa feminina karlar egentligen inte är karlar utan kvinnor (och där välskapta ungdomar kan operera om sej till inom porrindustrin efterfrågade hermafroditer eller "she-males"), det landet betraktas tydligen nu som något slags pikant föredöme för Sverige. Så borde det verkligen inte vara. Även en mjuk pappa är en riktig pappa. Även en stentuff mamma är en riktig mamma. En riktig brud.
Fallet med den s.k. "gravida brudgummen" är ju inte unikt. För flera år sedan uppmärksammade en skolpsykolog mej på ett liknande fall som berättats om i TV - där en karl och en kvinna som älskade varandra och levde ihop bägge ansåg sej födda "i det motsatta könets kropp" och bägge hade genomgått s.k. "könsbyte". Skolpsykologen kunde inte undgå att fråga sej om de inte kunnat älska varandra och leva med varandra också i originalskick, s.a.s. Så länge världen stått har vi väl upplevat vissa kvinnor som "manhaftigare" än sina makar. Ibland har de blivit föremål för rätt elaka skämt, jfr Selma och Lilla Fridolf, men så långt som till att på fullt allvar hävda att sådana kvinnor kan vara män, eller deras män kvinnor, så långt har vi sällan gått. Förrän nu i vår "moderna" och "upplysta" tid.
Den där skolpsykologen skulle behöva läsa på lite (liksom vissa andra). Primärt görs könskorrigeringar därför att man lider av könsdysfori och mår extremt dåligt av att kroppen inte representerar ens könsidentitet. Du skulle må lika dåligt om dina genitalier ruttnade bort som en transsexuell man kan må av att han inte fick rätt genitalier från början. Som heterosexuell man attraheras du av personer du uppfattar som kvinnor och av kvinnliga könsorgan, liksom en heterosexuell transman skulle göra. Så nej, det där paret skulle inte vilja leva med varandra i "originalskick" lika lite som du skulle vilja leva med en annan kukbärare och själv ha fitta.
SvaraRaderaSjälvklart är "mjuka" och "feminina" pappor riktiga karlar (med eller utan kuk) liksom "manhaftiga" och "tuffa" mammor är riktiga brudar (med eller utan fitta). Om du är mjuk eller tuff, maskulin eller feminin har fortfarande ingenting med könsidentiteten att göra. Försök att komma ihåg det. Det är inte därför människor byter socialt kön och gör könskorrigeringar.
Det är inte heller därför att porrindustrin efterfrågar "she-males". Om du läst på lite skulle du veta att transpersoner diskrimineras på arbetsmarknaden och att könskorrigeringar är dyra- det enda alternativet för många transpersoner är prostitution och porr. Livet som porrstjärna är nog mer tragisk än glamorös även om det finns undantag och få välskapta pojkar skulle välja att bli "she-males" med tanke på all skit de får på köpet, framförallt då "välskapta" män i porrenbranschen nog kan få jobb ändå...
OBS Jag skrev inte att folk opererade om sej FÖR ATT porrindustrin efterfrågar she-males. Jag bara konstaterar att det finns en efterfrågan som inte självklart handlar om fördomsfrihet utan lika gärna handlar om en variant på lyteskomik, en upphetsning över det "bisarra". Och det finns ingen som helst anledning för samhället att "hjälpa" fullt välbyggda människor bort från ett visst biologiskt kön till något slags halvkön eller både-och-kön.
SvaraRaderaJag vill påminna om vad DN skrev under rubriken "Frihet annat än rättighet": http://www.dn.se/ledare/huvudledare/frihet-annat-an-rattighet/ "Att det skulle vara en sjukdom att biologiskt sett tillhöra det ena eller det andra könet förefaller bisarrt."
Och är det.
Halvkön och både-och-kön? Det är din uppfattning, och en del andra cis-personers uppfattning om kön som inte är "perfekta" och passar in i normen, varken vid födseln eller pga sjukdom/olyckor eller pga att en vill ha en kropp som helt eller så långt det är möjligt representerar ens könsidentitet. Vad som krävs för att könsidentiteten ska representeras är upp till personen det gäller- inte dig. Vad du kallar "halvkön" eller "både-och-kön" är din åsikt om något du egentligen inte borde fundera på alls eftersom det inte är din ensak. Det är som att säga att någon har valt en ful tröja, fast värre. Och tydligen är det dessutom en ful tröja som en del gillar och kanske tycker är vackra, till och med sexiga. Visst finns det de som dras till det "bisarra" men vad är det med det då? Måste man vara "perfekt" och "normal" för att få lov att vara attraktiv? När du nämner att ett samhälle hjälper felskapta (jo, för "välbyggda" kanske vi är/var men inte var det RÄTT byggda, det kan bara vi själv veta) människor till liv och hälsa och i samma mening drar in porrindustrins efterfrågan på shemales låter det som att det på något sätt är porrens fel att unga människor väljer den här vården. Om det inte var din poäng undrar jag vad det hade med saken att göra överhuvudtaget?
SvaraRaderaJag misstänker att du, lika väl som skribenten till DN:s artikel, tror att könskorrigeringar infaller under samma kategori som skönhetsoperationer (större bröst och könsorgan) som kanske förmodligen påverkas av porren, ja. Ett misstag. Visserligen lätt att göra. Ibland är det svårt att skilja på psykosociala orsaker till ett beteende och neurologiska, och ofta finns en växelverkan, men det mesta av forskningen på området pekar mot att transsexualism mestadels är neurologiskt medan skönhetsideal mest är psykosociala. Vårdrekommendationerna för transsexualism och vad-det-nu-heter att vilja eftersträva ett skönhetsideal på bekostnad av den egna hälsan skiljer sig rätt mycket.