Tvångssteriliseringar eller tvångsföreställningar?

Så var min rubrik på insändaren i Dagen igår. Och den insända texten - före div. redaktionella kortningar - såg ut enligt nedan. Jens Medom påstår i en kommentar att jag är ute på något slags korståg "igen". Sällan - det är de som började gasta om "tvångssteriliseringar" som kastade handsken och som behöver få sina stora trutar något sordinerade. Jag anklagar inte mina motståndare för några hemskheter ens i närheten av det ovannämnda exemplet, långt därifrån. Jag bara påstår att de antingen är rent ut sagt korkade (HUR kan man tro att en välbyggd människa är "född i fel kropp" eller att en karl kan föda barn?) eller avsiktligt försöker dölja sina kulturrevolutionära avsikter (med bl.a. könsneutraliserade och/eller avskaffade könsbegrepp) och förvirra en fåkunnig allmänhet. Till min glädje har även en rätt liberalradikal präst som Christer Hugo (f.d. lutheran) sett igenom tokretoriken, se inlägget Pride och gravida män.

Här kommer min ursprungliga insändartext till Dagen (jämför gärna med den som faktiskt publicerades!):

Kan inte någon förklara för oss fåkunniga varför det självklara påpekandet att den som föder sitt barn är dess mamma, alltså inte dess pappa, plötsligt har börjat betraktas som stöd till tvångssterilisering?


Enligt Aftonbladets ledarsida (19/1) vill Kristdemokraterna hindra somliga från att föda barn. Fast de ju bara, på goda grunder minst sagt, vill neka dem att registreras som pappor till barnen de föder.


T.o.m. vanliga TT-telegram och artiklar i kristen(!) dagspress hävdar nu att KD vill tvångssterilisera folk - genom att t.ex. tvinga kvinnor, f´låt män, att skära av sej äggstockarna. En trebarnspappa som fått för sej att han är kvinna (och därför genomgått diverse steriliserande ommöbleringar) framställer det i kvällspressen som om hans eget parti tvingar män, f´låt kvinnor, att sluta avla barn.


Det innebär ju att medias anklagelser mot Göran Hägglund i sak är bra mycket mer tillspetsade, för att inte säga groteska, än de mot Håkan Juholt.


Men hur demagogisk och rent korkad kan queerretoriken tillåtas bli utan protester? Vad säger kristdemokrater runt om i landet?


Varför försvarar ni er inte mot de halvgalna anklagelser som håller på att stämpla ut hela partiet och riskera alliansens framtid? Har ni själva börjat tro att en del tuffa men identitetsstörda tjejer verkligen är pappor till barnen de föder? Eller att trebarnspappor i själva verket kan vara sina barns mammor?


En del uttalanden av Göran Hägglund alltsedan sommaren 2010 tyder på att han kan tänka sej att vissa män föder barn. I motsats till KD:s riksting och Mats Odell, som i Ekots lördagsintervju den 19 november frankt konstaterade: "Jag tror helt enkelt inte att dom kan det."


Varför både Sveriges journalister och dess utbildnings- och jämställdhetsministrar i stort sett valt att svälja queerfnoskigheterna får de svara på själva. Förmodligen handlar det om s.k. snällism i kombination med opportunism, ungefär som när alla för 40 år sedan skulle vara lite marxistiska.


Men den som vill vara alla till lags får till slut bära åsnan. I den mån man inte själv då blivit en sådan.


Andreas Holmberg
pappa (tror jag)
Bollnäs