Dagens debattartikel i Expressen

Oj vad det vänder nu! Spännande! Men utifrån resonemangen i denna artikel: kan vi verkligen ha kvar Göran Hägglunds könsbegrepp från den 1 juli 2013 nu? Det var ju ändå de som gav queerrevolutionen verklig skjuts (barnafödande män o s v). Och som Ebba Witt-Brattström varnade mej för på Bollnäs bibliotek 2011 ("jättefarligt").

Signe ska bemötas sakligt och mänskligt - inte mordhotas!

Det är klart att vi ska lyssna och begrunda när Signe Krantz berättar! Vidrig är den fullkomligt irrationella transfobi som här också lett till mordhot. 

Men det är inte bara det att den är vidrig - den har också bidragit till att snälla medborgare och politiker gjort om våra könsbegrepp (den 1 juli 2013) så att ingen längre kan veta vad en kvinna är Hona av arten människa lär dock fortfarande vara entydigt, men det är visst inte längre detsamma som kvinna - orden "hon" och "hona" har inte längre med varandra att göra.

När Signe Krantz och Jonas Gardell argumenterar, är det ingen tvekan om att den gräsliga historien av hat och hot spelar stor roll. Precis som den kristna martyrhistorien i min barndom. Men inte har kyrkan eller Rfsl rätt för att man en gång i tiden var förföljd och delvis är det än idag (särskilt i många länder i Afrika och Asien)! Bl a Jehovas Vittnen lever ju högt på hur utsatta de är och varit - konsekventare pacifister får en ju leta efter! - men de är precis lika urspårade för det.

Hör nu även Expressen till de "transfoba"?

Waw - Expressen går till angrepp mot statsministern på ledarplats! Men var håller nyhetsjourmalisterna hus? Är de alltför ovana att ställa kritiska frågor åt det hållet när det gäller dylikt (jfr när opinionen plötsligt vände i flyktingfrågan)? Har de alltför ensidigt hyllat pridepartajen i Sagerska palatset och M:s och L:s queerliberala linje?

Det behövs naturligtvis klargöranden från både den ena och den andra sidan. Men vill tidöpartierna inte debattera mot varandra i denna fråga har väl journalisterna en extra viktig uppgift? Särskilt om de tidigare hukat eller bidragit till att snedvrida en i längden oundviklig debatt.

Professor Mikael Landén ryter ifrån

 Nu måste väl ändå t o m statsministern vakna ur sin sagovärld? Tack till professor Landén!

Statsminister Kristersson tror att män kan föda barn

Sent ska syndaren vakna. Kristdemokraterna var ju 2013 ivriga att få till stånd den könsneutralisering av könsbegreppen som bl a Ebba Witt-Brattström kallade jättefarlig. Socialminister Hägglund (KD) trodde ju precis som ärkebiskop Wejryd (som med Svenska kyrkan gjort samma queersväng i könsbegreppsfrågan som i äktenskapsfrågan) att även män kunde föda barn, en dogm som under 2000-talet ersatt den om jungfrufödelsen som ingen ändå tror på längre.

Idag kämpar inte Kristdemokraterna för att avskaffa Hägglunds könsneutrala, "jättefarliga" könsbegrepp, som givit fler ungdomar könsdysfori än någonsin (ja, kan en person inte vara säker på att den är kvinna ens när den föder barn, hur ska då den önskade säkerheten någonsin uppnås?). Att återställa de begrepliga, biologiskt fotade könsbegreppen verkar inte finnas på den politiska kartan. Men tillsammans med SD (som aldrig gått i något Pride-tåg och därmed framstår som oskyldiga till hela queerrevolutionen) försöker KD nu stoppa vissa ytterligare deformer (t ex att könsbyte lättare ska kunna ske rent juridiskt och vid lägre ålder). Med hjälp av Annika Strandhäll och andra "omtänkare" till vänster hoppas man bromsa galenskapen.

Men dessa verkar fortfarande för få, och statsminister Kristersson (och M och L som partier) verkar fortfarande oförbränneligt entusiastiska för queerrevolutionen. Vi har alltså en statsminister som likt Fredrik Reinfeldt på allvar tror att män kan föda barn. Det är bara för skolelever, lärare och föräldrar att tugga i sej. Det ingår förmodligen i värdegrunden.

Gardell vs Gillberg

Läs gärna både queerideologins okrönte fanbärare Jonas Gardells intressanta debattartikel och historik i Expressen och Christopher Gillbergs m fl debattartikel i Svenska Dagbladet! De handlar inte direkt om samma sak, och man kan förvisso instämma i mycket i båda artiklarna utan att dela alla deras slutsatser. 

Men vi måste framför allt förstå att historieskrivning inkl "martyrhistoria" har stor betydelse i all opinionsbildning, samt att en i vissa lägen förföljd, modig grupp inte automatiskt har rätt (gäller ju såväl urkyrkan, baptisterna, kommunisterna, sverigedemokraterna och Rfsl - m fl m fl - utan några som helst jämförelser i övrigt).

EKHO - den kristna regnbågsrörelsen?

Så har EKHO (urspr. Ekumeniska gruppen för Kristna Homosexuella) fått en queerteolog, Lina Landström, som ledare, och ska nu marknadsföra sej som "Kristna regnbågsrörelsen". Regnbågen, enligt bibeln tecknet för Guds förbund med Noa, kanske borde användas mer i kyrklig konst och kyrklig verksamhet, så den inte enbart förknippas med mer eller mindre queer (konstig) teologi, alternativt allas lika värde i största allmänhet? Uttydningen varierar ju redan, ungefär som sockrockningen om ett par veckor: är manifestationen primärt till stöd för en viss utsatt grupp, eller handlar den - mer än indirekt - om människovärde och mänskliga rättigheter i största allmänhet?

Hbtqia+ ska man tydligen skriva nu, och plustecknet kanske står för p? Vem vet - det tycks iaf bli märkligare ju längre åt höger en kommer. Medan h är pastoralt begripligt (och ju ingår i EKHO, det ursprungliga namnet) är ju redan b som läggning och kategori betraktat betydligt luddigare (här föreligger ju t ex ingen konstitutionell oförmåga att ingå äktenskap på vanligt och i bibeln rekommenderat sätt, jfr Matt 19 och undantagen i v 11ff). Nå, detta får väl Lina Landström försöka förklara för oss undrande - lycka till!

Ryssland inte regnbågens land, direkt

Och nu faller alltså domar i Ryssland mot människor som haft regnbågsfärgade örhängen eller regnbågsflaggan. Landets rent homofoba lagstiftning passar tyvärr väl in i den rådande och hårdnande repressionen. 

En undrar ju så smått hur Ryssland hanterar själva regnbågen. Eller prismor i soliga fönster. Men ryssarna undrar så klart hur vi (och Joe Biden) kunde få för oss att det finns en massa barn som är födda av karlar - och vilja lära barnen det i skolan...

Alla tvekar inte

Rör inte Veronica. Eller den gamle stavhopparen och EM-silvermedaljören, tvåbarnspappan Martin Eriksson. Han/hon/den verkar ha en fin, fördragsam och förstående familj. Men nog är historien ganska besynnerlig. Kroppsbyggeriet har liksom fått en ny riktning. 

Fast det som så vackert numera kallas "könsbekräftande vård" och tydligen kan inkludera omgörning av själva kraniet (pannben, käke...) tycks mej mer som dysforibekräftande vård. Finns det inte längre något som heter tvångsföreställningar? (Och nej, en behöver inte gilla att prata om bilar för att vara riktig man).

Ånger II

 Ja, hur hamnade vi här? Johanna Frändén i Aftonbladet funderar ungefär som Victor Malm i Expressen härförleden utifrån boken "Ångrarna".

Jag bara undrar: när ska journalisterna på allvar ifrågasätta Göran Hägglunds (KD) könsneutrala könsbegrepp från 1 juli 2013? 

Och när ska journalisterna analysera journalisternas egen betydelse för queerideologins segertåg under 10-talet?

Ånger

Viktor Malm reflekterar intelligent kring uppenbara transgalenskaper och den därmed sammanhängande vårdskandalen. Han creddar med rätta författarna till boken "Ånger", Karin Mattisson och Carolina Jemsby. 

Men måste man verkligen gå med på att en som föder sitt barn på BB kan vara man och barnets pappa - åtminstone ibland? Och att det jag kallar "en västerländsk form av könsstympning" faktiskt kan behövas även när det inte rör sej om uppenbara missbildningar?

Burundis president vill stena homosexuella

Fy för den lede. Vilken galenskap. Homofobi i sin prydno eller snarare i all sin vedervärdighet. För att skydda sitt folk från queerideologin hetsar presidenten till långt värre galenskaper. Har påven inte redan exkommunicerat honom, börjar det väl vara dags nu!

Agnes Wold ny krönikör i Expressen

Oj vad det svänger nu! Med Agnes Wold som krönikör i Expressen kommer queertroende pastor Jakob Olofsgård i Liberalerna att få det svettigt framöver (liksom hela partiet, som alltför länge varit transportkompani åt Rfsl).

Men någon alltför häftig backlash är inget jag hoppas på (som från 20- till 30-tal för 100 år sen). Från ena diket till det andra kan vägen vara kort.

Sveriges kvinnoorganisationer efterlyser debatt

Visst instämmer jag i detta krav. Men borde inte debatten ha ägt rum för mer än 10 år sedan, innan Göran Hägglund införde sina famösa nya könsbegrepp (och Ebba Witt-Brattström sa till mej: "Jag tror det här är jättefarligt")? Vad är det för fel på svenska journalister som springer så i flock att relevanta (och för mej helt självklara) följdfrågor aldrig tycktes ställas när de som bäst behövdes? 

DN skrev något tankeslappt på ledarsidan med rubriken "Låt pappa få rätt att bli mamma". Och mycket intelligentare var inte nyhetsartiklarna heller. Oftast hyllades såväl vuxna som barn helt enkelt för sitt "mod" att bejaka den där "inre" killen eller tjejen som råkat "bli född i fel kropp". Nu har vi tydligen fått ett "transkrig" där även DN får fundera på om pappor kan vara mammor och vice versa.

Adam Cwejman

 Et tu, Adam?

Tydlig svängning

Det här är intressant. Ungefär som Elina Pahnke och Lyra Ekström Lindbäck känner nu, kände jag så sent som för fem år sedan, när jag hängdes ut på ett uppslag i Hudiksvalls tidning som den konstige, närmast fobiske liberalen som trodde att endast kvinnor kan föda barn och därmed ville neka transpersoner deras "rättigheter". Jag kände också att public service och media i stort stod på queerideologins och könsbytarnas sida och undrade hur länge detta kunde få fortgå.

Tydligen har det börjat svänga. Och nu är det sådana som Elina Pahnke och Lyra Ekström Lindbäck som är oroade över hur det nyss så "självklara" - t ex att även till synes välskapta ungdomar kan vara "födda i fel kropp" - nu kan ifrågasättas så tydligt av de s k "pk-medierna". Vem som är mest konspiratorisk resp vetenskaplig kan med fördel diskuteras. Men visst svänger det!

Trans-formationen

Den här är ju gammal nu. Men är den inaktuell? Nog tycker jag att Henrik J som libertarian får lite jobbigt med frågan om  "statlig styrning av språket", eftersom en strävan till gemensamma definitioner nog är gemensam för ganska många med ansvar för stat och kommun (inkl skolväsende) och inte minst för båda sidorna i "transkonflikten". Ganska få menar nog på allvar att t ex Vårdguiden ska förhålla sig neutral till alla språkligheter och låta folk få beskriva sjukdomar eller funktionsnedsättningar som de själva vill - t ex förneka att de alls är sjukdomar eller funktionsnedsättningar eller tvärtom beskriva allt möjligt annat som sjukdomar och funktionsnedsättningar. Få och få, förresten, straffbart behöver det ju hursomhelst inte vara när det gäller patienters språkbruk åtminstone. Men hur myndigheter och hälsovård kommunicerar (och vi med dem) kan knappast helt vara den resandes ensak.

Alla som tror att bara kvinnor föder barn intar samma position som Putin

Liksom alla de som tror att ett plus ett är två, för övrigt.

Jonas Gardell har, förutom ett rätt enfaldigt försök till "guilt by association", många bra poänger i den här texten. Liksom i den nerskrivna versionen av föredraget om utklädda eller feminina män genom historien. Men i båda texterna missar han att "kulturkampen" i Sverige förs i ett sammanhang där vi för 10 år sedan bytte könsbegrepp. Göran Hägglund och KD införde (visserligen inte ensamma) läran om barnafödande män och barn som själva "föds i fel kropp". 

Hade en sektliknande friförsamling (och dito friskola) gått i bräschen, skulle föreställningen nog snabbt ha avfärdats (och lett till indraget tillstånd att driva skola). Men när stat och kommun går i bräschen och snabbt infogar föreställningen i den s k värdegrunden, "Guds nya ord", då blir det andra bullar.

Intressant att inte bara Centerpartiet utan media i stort missar den kontexten. De verkar också missa chansen till tidernas firande: Den 1 juli, bara en dag efter att "Pride-månaden" avslutats, avskaffades ju enligt våra riksdagspartier "de sista tvångssteriliseringarna" i Sverige. Den 1 juli 2013, en historisk dag. Och samtidigt fick äntligen män chansen att erkännas som kvinnor och barns mammor (eller om det nu var tvärtom, att kvinnor äntligen o s v).

Uganda borrar ner sej i sitt dike

Nej, nu driver Uganda igenom ännu hårdare "antigay-lagar", av den typ som var på tapeten på 00-talet men som då åtminstone delvis hejdades pga namninsamlingar och andra internationella protester. (Som om inte lagarna var hårda nog ändå)!

Yoveri Museveni - ska han aldrig avgå? - är en förtryckare. Särskilt tydligt när det gäller landets homosexuella medborgare.

Håkan och Lars

Vad innebär detta? Intressant berättelse på alla sätt och vis. Påminner mej om prästen Åke Roxbergh (också trebarnsfar) och evangelisten Allan Nielsen (trebarnsfar även han) som i ungefär samma medelålder upptäckte att de i själva verket var kvinnorna (och mammorna) AnnCharlotte resp Maria.

Men även de här pojkarna verkar ju trevliga. Skulle aldrig falla mej in att göra dem något förnär. Jag tycker bara inte att just kyrkan ska vara tvungen att på begäran viga dem till ett kristet äktenskap. (Faktiskt inte heller om de plötsligt träffat varsin 20 år yngre kvinna istället). En liberal stat kan acceptera allt möjligt - även polygami på sikt - men inte att politiska partier sitter och bestämmer vilka som ska få vigas till präster! Fast såna ambitioner har alltså, otroligt nog, Centerpartiet och Socialdemokraterna. (Nej, det blir sannerligen inte bättre om Sverigedemokraterna ska avgöra den saken).