Jonas Gardell har, förutom ett rätt enfaldigt försök till "guilt by association", många bra poänger i den här texten. Liksom i den nerskrivna versionen av föredraget om utklädda eller feminina män genom historien. Men i båda texterna missar han att "kulturkampen" i Sverige förs i ett sammanhang där vi för 10 år sedan bytte könsbegrepp. Göran Hägglund och KD införde (visserligen inte ensamma) läran om barnafödande män och barn som själva "föds i fel kropp".
Hade en sektliknande friförsamling (och dito friskola) gått i bräschen, skulle föreställningen nog snabbt ha avfärdats (och lett till indraget tillstånd att driva skola). Men när stat och kommun går i bräschen och snabbt infogar föreställningen i den s k värdegrunden, "Guds nya ord", då blir det andra bullar.
Intressant att inte bara Centerpartiet utan media i stort missar den kontexten. De verkar också missa chansen till tidernas firande: Den 1 juli, bara en dag efter att "Pride-månaden" avslutats, avskaffades ju enligt våra riksdagspartier "de sista tvångssteriliseringarna" i Sverige. Den 1 juli 2013, en historisk dag. Och samtidigt fick äntligen män chansen att erkännas som kvinnor och barns mammor (eller om det nu var tvärtom, att kvinnor äntligen o s v).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar