Men rapporten har inte riktigt hunnit med i sin egen terminologiutveckling - i den inledande ordlistan kallas kirurgiska och hormonella ingrepp könskonfirmering. D.v.s. en kvinna som föder barn men upplever sej som man "könskonfirmeras" när äggstockar och livmoder tas bort och hon, förlåt han, får tillgång till skäggpiller och dylikt.
Fast poängen med rapporten är att man nu bör "ta bort krav på sterilisering och andra medicinska behandlingar för att juridiskt byta kön." I enlighet med förslaget från Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Thomas Hammarberg "Human rights and gender identity" (2009). Man ska alltså med andra ord kunna få sin upplevda könsidentitet - som i många fall bär uppenbara drag av tvångsföreställning - bekräftad juridiskt och socialt utan att vare sej byta, korrigera eller konfirmera det upplevda könet på ett mer fysiskt plan. "Män" ska med andra ord få föda barn. Kulturrevolutionen är här.
Du ger kristna folkpartister dåligt rykte.
SvaraRaderaVerkligen modigt att ägna en blogg åt att ge sig på en liten grupp som tydligen retar dig genom blotta existensen: transsexuella. För mycket fritid? För lite att göra på jobbet? Vad har vi gjort dig? Och vad i hela friden är "skäggpiller"? Vilken respekt för dina medmänniskor, Andreas.... Lägger du upp en blogg där du inte bara är spydig utan dessutom
med stolthet visar upp din totala okunskap, så får du räkna med reaktioner. Lärare? Skrämmande.
Är det här verkligen ett seriöst inlägg, Anders?
SvaraRaderahttp://lukas-romson.blogspot.com/2010/01/gravida-man.html
SvaraRaderaNänänä Charlie. Försök inte. Det är inte transsexuella, homosexuella eller någon speciell sorts "...sexuella" ö.h.t. som jag vill komma åt. Det här är större än så. Det är, precis som på 70-talet, extremistiska jämställdhetsideologer (fast då gällde det klass mer än kön) som utnyttjar en del utsatta grupper (då var det proletärer) för att driva igenom en mer eller mindre revolutionär agenda.
SvaraRaderaJag kan bara, precis som Piratpartiet f.ö., konstatera att om den här kulturrevolutionen drivs igenom, så förlorar begrepp som "man" och "kvinna" all objektiv innebörd - och inte bara Carin Jämtins toaletter utan alla omklädningsrum och motsvarande måste göras könsneutrala. Själv har jag nog mindre emot det än många kvinnor...
Javisst är jag seriös, Holtter. (Något som talar däremot?) Däremot knappast de (inte du väl?) som vill få mej att tro på barnafödande män. Varför skulle någon som inte ser "man och kvinna" som mer subjektiva begrepp än "hane och hona" ta slikt på allvar?
SvaraRaderaDet är klart, om någon står på en hög bro och tänker hoppa ifall jag inte medger att han är Elvis Presley reinkarnerad, så medger jag nog ganska mycket. Men i övriga fall är det nog ganska vanskligt att börja bejaka vad som helst p.g.a. att det gör någon bättre till mods och mer sugen på livet. Jag skulle säkert må bättre om alla höll med mej om min självbild och världsbild istället för att ifrågasätta mej. Men varför skulle ni? Bara för det?
Som sagt, det riktigt ironiska är att det är Folkpartiet som går i bräschen. Sunt förnuft. Vaksamhet mot religiösa friskolor. Men det här med att barnaföderskor - som vill fortsätta kunna föda barn och amma - skulle kunna vara något slags män är så dumt att det bara motsvarar trosrörelsens krav på att en helsnuvig person skulle påstå sej vara frisk (för att bli det).
Man skäms för att du är Bollnäsbo, att du verkar inom politiken, I SKOLAN (!), men framför allt för att du kallar dig kristen. Jag trodde att ALLA människor är lika mycket värda och därmed alla människors olika behov, och det är väl däråt vi strävat i många år både inom samhället och också inom skolan. Jag trodde också att ingen människa, enligt bibeln, har rätt att döma en annan människa, men det var ju också därför jag lämnade kyrkan. Jag upptäckte att mina kristna vänner var mer inskränkta och fördömande än mina icke-kristna vänner.
SvaraRaderaDu menar att en tonåring (t ex min) som varit deprimerad hela sin gymnasietid på grund av att hon känt att hon inte var som majoriteten av sina kamrater, att hon inte passade in, egentligen hade för mycket fritid? Då vill jag upplysa om att sedan hon upptäckte och erkände att hon var lesbisk och vågade träffa en tjej så är hon idag en lycklig ung kvinna, och är det inte det vi vill ha? Ett samhälle med lyckliga människor som blir accepterade för det dom är, med alla de olika behov vi har för att utvecklas och för att må bra.
Det var otroligt tråkigt att du missade föreläsningen i Bollnäs med Immanuel Brändemo, med den medicinska diagnosen transexuell och diagnostiserad med Asperger. En otroligt spännande man. Jag tror det handlar om rädsla för att din ståndpunkt hade ruckats. ¨
Slutligen vill jag bara önska att mina barn slipper träffa på dig som lärarvikarie. Hoppas däremot att de får möjlighet att träffa Immanuel Brändemo kanske genom någon föreläsning i skolan. Jag vill att mina barn ska bli ödmjuka, kärleksfulla vuxna människor som respekterar alla, oavsett behov, förutsättningar och kvalitéer.
Andreas, din kritik av queerteori (eller om det är en kritik av queer-rörelsen, det är lite oklart) skulle förmodligen ge ett större gensvar från andra än nazister och andra högerextremister om det fanns någon substans i den.
SvaraRaderaAtt som akademiker avfärda ett helt vetenskapsområde eller en hel rörelse utan andra argument än att man själv finner den löjlig och upprörande framstår inte som så seriöst.
Prova att frångå det rent bibliska tankesättet, och utgå från det liberala. ( Kyrkan är trots allt skild från staten numera, vilket vi är många kristna som uppskattar btw.)
Ur ett liberalt perspektiv finns det inga skäl att förbjuda män att föda barn, så länge det inte medför risker för barnen och fäderna eller risker för sånt som folkhälsa, demokrati och statens säkerhet.
När det nu råkar finnas män (dvs män med transsexuell bakgrund) som skulle kunna föda barn om de inte tvingades sterilisera sig, varför ska de inte få det? Vem skadas av det, och hur?
Det finns gott om tung etablerad forskning som säger att kvinna-till-man-transsexuella är just män. Staten anser att vi är män. Det är inget du ensam kan ändra på.
Barnfödande är en egenskap som varken är förbehållen kvinnor eller måste finnas för att en person ska få kalla sig kvinna. Kvinnor är kvinnor även om de inte kan föda barn, och män är män även om de kan föda barn.
Det är insidan och själen som räknas när vi ser på vem vi är, inget annat! Jag anser att det gäller även kön. Så är det inför Gud, och så bör det vara inför människor.
Hej Ylva och Lukas! Tack för kommentarer. Men Ylva, jag har slutat ta den där skiten om inskränkthet m.m. Det är mest bara fördomar, bara fördomar och generaliseringar, guilt by association m.m. Jag får ju ta skit för alla som inte är ultraqueera och buntas - som Elisabeth Ohlson Wallin och andra initierat - ihop med nazister och högerfolk i massor, inte minst med en massa halvhatiska bög- och transmobbare på nätet. När min grundfråga är: i vilken mening kan någon som föder barn vara man?????????????
SvaraRaderaDet finns ju folk som inte tycks fatta att jag trivdes bra på Rosa caféet i Lund (där jag fick många komplimanger för mitt röda skägg!), kramat homosexuella och inte känt några dåliga vibbar av det, försvarat Rfsl-linjen vad gäller partnerskapet, möjligheten att prövas som adoptivförälder, asylfrågor m.m. Man har, kort sagt, fördomar om folk som inte rakt av köper det alltmer självförgörande queer- och gendertänkeriet. Könsbegreppen eller -upplösningarna slår knut på sej själva - typ i stil med "jag skulle påstå att jag är en hona av släktet Homo sapiens men det innebär inte att jag är en kvinna" (kalasesempel på queerretorik f.ö.). Min poäng är att när queerretoriken börjar bli rent stupid - och det börjar den bli - drabbas det seriösa jämställdhets- och homoupplysningsarbetet.
Och nej, jag tycker ärligt talat inte att folk som tror att barnaföderskor "egentligen" kan vara män (i vilket avseende då? för att de har mörk röst? är homosexuella? själva har för sej att de är män?) passar särskilt bra till skolpsykologer, svensklärare eller ledamöter av Barn- och Utbildningsnämnder. Det måste faktiskt kunna sägas ifrån, även när dumheter kommer från minoritetshåll. Om det nu längre är minoritetshåll - som du Lukas antyder verkar det ju, i a f inom de politiska partiernas värld, handla om en majoritetshållning som i så fall är desto mer legitim att peta hål på. Fast det börjar ju likna läget när kristendomen blev statsreligion i Rom på 300-talet, att staten fylldes av martyrer som hävdade sitt - odiskutabla - lidande som skäl för total tankehegemoni. Till slut krävde man att folk skulle säga att nattvardens bröd och vin inte bara på ett övernaturligt sätt var Kristi kropp och blod, utan att det ö.h.t. inte längre var bröd och vin. Vilket är ungefär i paritet med att försöka få mej att erkänna att somliga av mammorna på BB inte är kvinnor.
Lite kul (mitt i all bedrövelse) ska det förstås bli att se om Folkpartiet liberalerna - som ju försöker se till att inga skolor lär eleverna att tro på ens en enstaka jungfrufödelse (på lektionstid i a f), ska få igenom att skolorna ska lära eleverna att det finns män som kan föda barn!
Ojdå Lukas, nu blev det visst mest svar till Ylva. Du Lukas, eller Luka(s), gensvar från vanliga föräldrar och lågstadielärare har jag fått i massor, men du vet själv att så fort allt det här görs till värdegrunds- och människovärdesfråga (att man alltså förnekar någons människovärde för att man förnekar dens könsdefinition!!!!! så sitter man alltmer trångt till som lärare och kommunalt/kyrkligt anställd om man "kommer ut" offentligt, just genom guilt by association, ungefär som en del associerar bögar med pedofiler).
SvaraRaderaNej Lukas, kyrkan är INTE skild från staten (det måste väl alla liberaler se???), kommunaliserad möjligen, och jag utgår INTE från bibelargumentation på den här bloggen, vilket du tycks ha missat).
Du skriver: "Att som akademiker avfärda ett helt vetenskapsområde eller en hel rörelse utan andra argument än att man själv finner den löjlig och upprörande framstår inte som så seriöst." Äsch, jag avfärdar väl inget vetenskapsområde för att jag finner tesen om mäns barnafödande utomordentligt fånig och de radikala omstöpningarna av könsbegreppen rent självförgörande? (Om barnaföderskor får registreras som män kan Gudrun Schyman aldrig veta hur mycket hon ska bränna - men jag misstänker att en del förhoppningsfulla tror att den här könsbegreppsupplösningen ska fixa till löneskillnaderna automatiskt. Det finns massor i marxism-leninismen som är tänkvärt (liksom i franska revolutionens upplysningsfilosofi), men generationen före oss hade ändå ett fasligt schå (när m-l-hegemonin var som värst på 60-70-talet) att avfärda direkt kulturrevolutionära dumheter (ÄVEN inom den akademiska världen!), precis som när franska revolutionen kläckte en förnuftsdyrkan intill idiotins gräns. Och alla som protesterade stämplades som arbetarfientliga, reaktionärer, ja, fascister (känns det igen?). Jag är helt övertygad om att Svante Nycander (Liberalismens idéhistoria 2009) har rätt i att radikala genusteorier idag tagit över mycket av lutherdomens resp. marxism-leninismens dominerande roller på universitet, i media och i politik.
Du skriver: "Ur ett liberalt perspektiv finns det inga skäl att förbjuda män att föda barn". Nej, det finns ingen anledning heller, eftersom män naturligtvis inte kan föda barn. Men det finns - ur ren sakupplysningssynpunkt - skäl att ifrågasätta en begreppsglidning som kanske redan har gått för långt. Inte ens ett liberalt samhälle låter självklart vad som helst kallas vad som helst.
"När det nu råkar finnas män (dvs män med transsexuell bakgrund) som skulle kunna föda barn om de inte tvingades sterilisera sig, varför ska de inte få det? Vem skadas av det, och hur?" Klart de ska få föda barn. Det är ingen som vill tvinga någon att sterilisera sej. Jag vill bara inte tvingas gå med på - eller låta stat och skola förkunna - kulturrevolutionens tes att vissa barnaföderskor (alltså mammor) är män. (Naturligtvis finns det sedan inte ens en tillstymmelse till objektiv skillnad mellan män och kvinnor, men det är väl det som är målet. Jämställdhet genom begreppsförvirring alltså. Men just nu ska "rätt" beteckning på individen paradoxalt framställas som extremt viktig. Tills inget längre betyder nåt).
"Det finns gott om tung etablerad forskning som säger att kvinna-till-man-transsexuella är just män. Staten anser att vi är män. Det är inget du ensam kan ändra på." Auktoritetstänkande, tycker jag. Om tung etablerad forskning säger att barnaföderskor kan vara män, så vill jag gärna veta vad den "tunga etablerade forskningen" har för könsbegrepp! Det är klart att man stipulativt kan hitta på vilka nya definitioner som helst av vad som helst, typ "staten anser sedan 1971 att det inte finns några städer i Sverige". Men att stipulativt hitta på att vi fr.o.m. 2000-talet med "män" ska mena något helt annat än såväl homo- som heterosexuella menat i all världens tid, det torde ändå stöta bra många vanliga och föga fobiska människor, akademiker eller inte, för pannan.
Ännu en kommentar (har inte lika gott om tid imorgon, så ;o):
SvaraRaderaJodå, barnafödande är absolut förbehållet kvinnor, per definition, och vill du hitta på någon ny (eller snarare 1800-talsmässig?) mer mental definition på man/kvinna får vi nog ta en schysst debatt med den tänkande allmänheten. (Där man inte automatiskt stämplas som reaktionär fascist för att man inte köper omdefinitionen).
Däremot har du rätt i att en kvinna är kvinna även om hon inte får de barn som formgivningen medger. Det finns som bekant (?) fler kännetecken, som hör till själva formgivningen och som kortast kan uttryckas så här: En hona av arten Homo Sapiens (notera det obibliska uttryckssättet ;o) kallas kvinna, en hanne av släktet Homo Sapiens kallas man. Sen har jag all respekt för fysiska missbildningar eller ofullgångenheter (könsidentitetsstörningar m.m., tänk att Socialstyrelsen fortfarande får skriva så!), men inte för avsiktliga begreppssabotage. Vill man inte tillmäta könsbegreppen någon begriplig innebörd - mer än något rent subjektivt kopplat till diffusa könsrollsupplevelser - så får man väl säga det öppet.
Sen tycker jag att det är klart intressant att följa både dej Luka(s), Immanuel Brändemo (som jag gärna både lyssnat till och samtalat med, Ylva) och Folkpartiets Amanda Brihed m.fl. kulturrevolutionärer. Men det är ju klart att det inte främst är just ni som givit en sådan skjuts åt läran om mäns barnafödande (och kvinnors faderskap eller hur det nu ska bli); det jag verkligen tror driver på "utvecklingen" just nu är en slags akademisk radikalfeminism som utifrån utsatta minoriteters situation (och de kirurgiska/hormonella behandlingsresurser som nu finns) försöker hitta genvägar till jämställdhet: läran om 3-4 eller varför inte sjuttielva kön (som t.o.m Barbro Westerholm avvisar) och/eller läran om barnafödande män.
Din avslutningsprincip är intressant: "Det är insidan och själen som räknas när vi ser på vem vi är, inget annat! Jag anser att det gäller även kön. Så är det inför Gud, och så bör det vara inför människor." Jaså du menar att det bara bör vara insidan och själen som räknas även när vi ska tala om kön? Ja men då hamnar vi ju - och DET ÄR JUST MIN POÄNG!!! - i gamla 1800-tals- eller 1950-talsläror, för att inte säga tusentals år gammal gnosticism. Läror om mental manlighet resp. kvinnlighet. Om just könsroller och adekvat uppförande (jfr Socialstyrelsens Real Life-krav!!!). Jag läste faktiskt en gendermedveten bloggare som, efter att ha jublat över alla könskorrigeringsmöjligheter, eftertänksamt avslutade med en undran om alla dessa kirurgiska/medicinska ingrepp verkligen skulle behövas om acceptansen ökade för att kvinnor kan vara väldigt olika mentalt - liksom män f.ö. - utan att fördenskull vara mindre kvinnor. Nu ska acceptansen öka för att kvinnor kan vara väldigt olika FYSISKT (en del kan avge manliga sädesceller medan andra föder barn), men då blir ju fokuseringen desto större på den MENTALA kvinnligheten som då istället tänks förena gruppen "kvinnor".
Nä, jag tror inte alls på det här. Jag tror inte ens att det är liberalt.
Ylva, en liten replik igen, jag kan inte se att jag påstått att din dotter haft för mycket fritid! (Var läser du in det?).
SvaraRaderaJag tycker själv det var tråkigt att jag missade föreläsningen i Bollnäs med Immanuel Brändemo. Jag hade definitivt inte varit "rädd" för att bli ruckad, och jag känner ju till Immanuels resonemang från Trollhare-bloggen.
"Slutligen vill jag bara önska att mina barn slipper träffa på dig som lärarvikarie." Ojdå, det tog! Så du menar att en god svensklärare måste definiera ordet "man" på ett sätt som inte utesluter förmåga att föda och amma barn?
"Jag vill att mina barn ska bli ödmjuka, kärleksfulla vuxna människor som respekterar alla, oavsett behov, förutsättningar och kvalitéer." Ja, det vill ju jag också. Men för att mina barn ska kvalificera sej som ödmjuka och kärleksfulla måste de alltså hålla med alla som påstår att även barnaföderskor "egentligen" kan vara män? Och vara öppna för att deras pappa "egentligen" kan vara kvinna? Och att de själva "egentligen" kan vara av ett annat kön sina kroppar?