Barnpsykologen vågar vara öppet tveksam till att 7-åringar ska få "bestämma sitt kön". I Norge i a f. Och Tinahåkan - som tyckte om att klä sej i s.k. "tjejkläder" (vad nu det är för något nuförtiden) men ändå inte kände sej som tjej (heller) undrar helt följdriktigt varför vi ska ha "juridiska kön" ö h t.
Det undrar som ni har märkt jag också - ifall det "juridiska könet" nu ska betraktas som något annat än det biologiska. Det blir ju bara en pappersfiktion. Att någon med det biologiska könet hona (en som t.ex. föder barn) ska kunna ha det juridiska könet man! Vem kom på den snilleblixten?
Ohlala...
Det juridiska könet är redan en pappersfiktion eftersom en del människor, som jag själv exempelvis, socialt sett accepteras som man när jag går på stan o.s.v. men när jag legitimerar mig står det fortfarande kvinna- vilket ibland skapar onödig förvirring när man ska resa utomlands. Om jag förstår dig rätt tycker du att det är precis så det ska vara så att tulltjänstemän m.fl. ska veta vad för sorts könsorgan jag föddes med och kanske fortfarande har- men vad har de med det att göra? INGEN har någon rättighet att veta vad någon annan har mellan benen. De enda som kan vara behjälpta av den informationen är min läkare och min partner. Sjukvården har journaler och min partner kan jag förhoppningsvis prata med innan vi hoppar i säng. Eventuella barn blir jag juridisk förälder till oavsett om vi är släkt eller inte.
SvaraRaderaFörresten är den där barnpsykologen lite överkänslig tycker jag- även om barnen redan som sjuåringar byter juridiskt kön skulle de mycket väl kunna byta tillbaka senare om de skulle ångra sig.