Ojdå, börjar Dagens Nyheter dra öronen åt sej?

Dagens Nyheter har hittills backat upp queerrevolutionen till nära nog 100%. Särskilt minns jag hur jag i Luleå för tre somrar sedan hickade till vid läsningen av Niclas Ericssons då osedvanligt queera artikel "Låt pappa få rätt att bli mamma." (1/7 2010). Men i tisdags (13/8) presterade ledarredaktionen en osignerad artikel, "Frihet annat än rättighet", som, särskilt mot slutet, kan tolkas som ett embryo till omtänkande, som en smula kritisk distans till queerideologin. I vart fall är det inte ur vägen om ledarredaktionen börjar tänka själv även på det här området, utan att förutsätta att Rfsl - eller Kammarrätten - alltid har alla hästar hemma.

Katrin Kielos beskrev i sitt sommarprat igår hur en slags motsvarighet till "partipiskan" råder även på ledarredaktionerna: har tidningen bestämt sej för en viss linje i en viss fråga så ska alla ledarskribenter driva den, ibland mot sin egen övertygelse. Var det så det gick till när vi i sommar de facto upplöste eller subjektifierade könsbegreppen? Ordet "man" fungerar ju inte längre som synonym till "hane av arten människa" om även barnafödande individer får registreras som sådana. Och ordet "kvinna" har på samma vis gjorts meningslöst i det offentliga samtalet..

F.ö. finner jag Emma Green Tregaros demonstration i Moskva väl avvägd - maximal uppmärksamhet med minimala medel. Och med vad jag förstår ett avgränsat, vettigt syfte: att få bort Rysslands drakoniska antihomo-lagar (som bl.a. omöjliggör minsta Pride-parad i hela det väldiga landet). Inte med syftet att slå ett slag för svenska könsbegrepp - där vissa män anses kunna föda barn - eller att förmå ryska kyrkan att sluta ha en särskild benämning på man-kvinna-förbundet.