Det finns verkligen saker att stå upp mot tillsammans med Rfsl och Pride. Som mot verkligt drakoniska lagstiftningar på området, t.ex. den i Uganda. Allt är inte frid och fröjd för att den senaste lagen nu upphävs av Högsta domstolen i landet, men det var alldeles nödvändigt att dess råa och okänsliga förbud med ty åtföljande gräsliga straff upphävdes.
Jag har själv för några år sedan samlat in namn mot lagen och skickat till Ugandas Norden-ambassad, och på ambassadens gästbok la jag in skarpt kritiska inlägg mot (den då ännu inte antagna) lagen så länge gästboken hölls öppen. Det kändes hopplöst när lagen ändå antogs, men nu syns alltså ändå en ljusning - även om kampen långt ifrån är över.
Man måste skilja på mänskliga rättigheter och på spritt språngande queera idéer som barnafödande män och relationsanarki. Det gäller att stödja Pride-rörelsen på de punkter där den har rätt - framför allt är det naturligtvis riktigt och viktigt att Pride-festivaler ö.h.t. får hållas jorden runt, precis som 1 maj-demonstrationer och Jesusmanifestationer.
* Granskning av radikalliberala knasigheter på könslivets område. * "Fördomar" är ibland bara ett fördomsfullt(!) namn på värderingar * Homofobi och queerologi parasiterar delvis på varandra. * Även utsatta grupper kan hugga i sten men ska inte hatas och hotas för det. * Själva queerläran är nu en del av etablissemanget men tycks alltmer förtjäna sitt namn. * Könsseparerade toaletter och omklädningsrum måste väl börja fasas ut, liksom idrottens könsuppdelning - smart eller bara queert?