Ojdå, börjar Dagens Nyheter dra öronen åt sej?

Dagens Nyheter har hittills backat upp queerrevolutionen till nära nog 100%. Särskilt minns jag hur jag i Luleå för tre somrar sedan hickade till vid läsningen av Niclas Ericssons då osedvanligt queera artikel "Låt pappa få rätt att bli mamma." (1/7 2010). Men i tisdags (13/8) presterade ledarredaktionen en osignerad artikel, "Frihet annat än rättighet", som, särskilt mot slutet, kan tolkas som ett embryo till omtänkande, som en smula kritisk distans till queerideologin. I vart fall är det inte ur vägen om ledarredaktionen börjar tänka själv även på det här området, utan att förutsätta att Rfsl - eller Kammarrätten - alltid har alla hästar hemma.

Katrin Kielos beskrev i sitt sommarprat igår hur en slags motsvarighet till "partipiskan" råder även på ledarredaktionerna: har tidningen bestämt sej för en viss linje i en viss fråga så ska alla ledarskribenter driva den, ibland mot sin egen övertygelse. Var det så det gick till när vi i sommar de facto upplöste eller subjektifierade könsbegreppen? Ordet "man" fungerar ju inte längre som synonym till "hane av arten människa" om även barnafödande individer får registreras som sådana. Och ordet "kvinna" har på samma vis gjorts meningslöst i det offentliga samtalet..

F.ö. finner jag Emma Green Tregaros demonstration i Moskva väl avvägd - maximal uppmärksamhet med minimala medel. Och med vad jag förstår ett avgränsat, vettigt syfte: att få bort Rysslands drakoniska antihomo-lagar (som bl.a. omöjliggör minsta Pride-parad i hela det väldiga landet). Inte med syftet att slå ett slag för svenska könsbegrepp - där vissa män anses kunna föda barn - eller att förmå ryska kyrkan att sluta ha en särskild benämning på man-kvinna-förbundet.

Ojdå, börjar t.o.m. DN bli konservativa vid en jämförelse?

Själv har jag ju med skräckblandad förtjusning upplevat hur samma position som på 90-talet betraktades som närmast queerradikal idag betraktas som något till höger om Kristdemokraterna. Kanske t.o.m. Dagens Nyheter snart betraktas som ärkekonservativa vid en jämförelse med den alltmer skenande utvecklingen på reproduktionsområdet? Läs och tänk själv.

DN:s intellektuella kollaps

I framtidens yrvakna diskussion om hur queerideologin 2012 kunde vinna en så avgörande seger som att även könsbegreppen blev könsneutrala, kommer Dagens Nyheters ledarkommentar till KD:s märkliga omsvängning - där SD lämnades ensamma att försvara de vanliga könsbegreppen - att bli ett centralt dokument. "Sent ska moralisten vakna" heter texten, som kanske borde ha hetat "Sent ska idioterna på DN vakna."

Inte nog med att det nu på högsta politiska ort hävdas att även folk som föder barn kan vara män och pappor till barnen de föder. Det anses även höra till självklarheterna, det som alla utom inskränkta sexualmoralister måste förstå. Ja, inte nog med det - den som tvivlar anses vilja tvångssterilisera utsatta grupper precis som på 1930-talet. Tvångssteriliseringarna fortsatte faktiskt in på 1970-talet, se Maciej Zarembas bok "De rena och de andra" (1999). Men enligt DN fortsätter det än idag, bara för att man inte får "bli man" och ändå ha äggstockar och livmoder. Och när DN uttrycker sej modest, heter det att den som inte vill könsneutralisera könsbegreppen står för en "strikt könskonservativ linje". Bara kvinnor kan föda barn och bara män kan bli pappor: milde tid, vilken strikt könskonservativ linje! DN=Dumt Nyspråk?

Jag och Svenska kyrkan och Sverigedemokraterna (utan alla jämförelser i övrigt) vill enligt DN tvinga människor att sterilisera sej (könsstympning och tvångskastrering har också nämnts). Jag tror jag dånar. Men ett är säkert: den 40 år gamla könsbyteslagen måste ändras, så långt är jag på DN:s sida. Trebarnspappor som tror att de är kvinnor ska inte få skära av sej apparaten med samhällets hjälp. Folk som har fött barn men tror att de är män precis som pappan ska inte få hjälp med en västerländsk variant av kvinnlig omskärelse - det kallas ju könsstympning när det sker i Afrika och är könsstympning även i Sverige. De ska inte heller få registreras som fäder till barnen de föder. Att de "tvångsbenämns" mammor är inget som helst övergrepp. Ordet "mamma" är nämligen inget kränkande tillmäle. Man kan inte ha individuell definitionsrätt till sitt kön, lika lite som man har det beträffande sin ålder eller sin art.