Välformulerad queerretorik

Liksom jag inte vill förneka att Socialstyrelsens rapport om transsexualitet och andra könsidentitetsstörningar kan vara värd att läsa, vill jag inte heller förneka att viss ännu mer uttalad queerretorik kan vara både välformulerad och i många avseenden värd att reflektera över. T.ex. är ShadoWolfs kommentarer utmärkta exempel på en queerretorik som språkligt håller sej på en tillräckligt hög nivå för att inte omedelbart framstå som absurd. Så här låter det t.ex.:

Det är något mer subtilt och kanske t.o.m omöjligt att definiera som gör att vissa honor känner sig som män och vissa hanar som kvinnor. Det är en känsla, en högst individuell och obestämbar känsla. Det bara är så helt enkelt. Man kanske kan kalla det mentalitet eller essens. Och eftersom det ligger till på det viset måste väl var och en själv ha rätt att definiera sin egen könsidentitet? Efersom du inte kan ha en aning om hur någon annan känner. För det är inte din kropp som gör dig till man, Andreas, det är din mentalitet (som inte går att definiera med några 'minsta gemensamma nämnare' eftersom den är olika för alla män, vare sig de föddes med penis eller inte).

Men måste det inte finnas någon gemensam nämnare, om man alls ska kunna använda uttryck som "alla män"? (Frågan knyckt från Chesterton). Och varför ska "kvinna" resp. "man" anses vara något mer obestämbart, mer "social konstruktion", än "hona" resp. "hanne"? Hur långt ska vi driva subjektifieringen egentligen?

När jag var 15 år kände jag mej som 18 år och upplevde mej seriöst förtryckt när jag inte fick rösta i riksdagsvalet. Men upplevd ålder gick aldrig att få tryckt på några ID-handlingar. Kanske t.o.m. någon forskare kunnat bekräfta att jag intellektuellt sett hade en annan ålder än min biologiska. (Jag kände mej också mer hemma med äldre kompisar än yngre). Borde staten därför tvingats registrera om mej på alla ID-handlingar? En annan, som tror på reinkarnation, kanske upplever sej vara Napoleon Bonaparte reinkarnerad. Måste vi därför betrakta honom som Napoleon B? Jämförelseobjekten är naturligtvis inte alltigenom parallella, men ändå tror jag de säger något. Varken köns- eller åldersbegreppen bör individualiseras och subjektifieras så till den milda grad att de blir oanvändbara utanför den egna knuten.