Jag beundrar både Edward Snowden och Bradley Manning för att de gjort viktiga avslöjanden om ruskiga stormaktsfasoner. Vad Manning var, är eller numera kallar sej är ur den synvinkeln mej totalt likgiltigt.
Men att en person enligt något slags nyvedertagen princip skulle ha "rätt att definiera sej själv" och kräva allmän acceptans för den självdefinitionen ser jag som mycket märkligt. Varifrån kom den principen helt plötsligt? Och tillämpas den konsekvent? Nej, det gör den ju inte.
Jag kan t.ex. inte plötsligt få Sveriges Radio att kalla mej professor Andreas Holmberg, 65 år, bara för att jag har en egen definition av "professor" (som mer stämmer överens med språkbruket i t.ex. latinamerikanska länder) eller av ålder (som fysisk prestationsnivå).
Varje person har alltså inte någon given rätt att definiera sej själv. Som ShadoWolf påpekat är den rätten inte given ens nu efter bytet av könsbegrepp fr.o.m. den 1 juli - någon nisse från Socialstyrelsen ska bedöma om jag eller en sån som Bradley uppför oss tillräckligt "kvinnligt" ifall vi påstår att vi egentligen är kvinnor som råkat födas i en manskropp.
Om den misstänkte våldtäktsmannen Julian Assange - som jag inte beundrar tiondelen så mycket som de ovan nämnda - plötsligt kommer ut som kvinnan Julia Assange finns det alltså inga liberala eller humanitära principer som säger att vi måste köpa hans självdefinition.
* Granskning av radikalliberala knasigheter på könslivets område. * "Fördomar" är ibland bara ett fördomsfullt(!) namn på värderingar * Homofobi och queerologi parasiterar delvis på varandra. * Även utsatta grupper kan hugga i sten men ska inte hatas och hotas för det. * Själva queerläran är nu en del av etablissemanget men tycks alltmer förtjäna sitt namn. * Könsseparerade toaletter och omklädningsrum måste väl börja fasas ut, liksom idrottens könsuppdelning - smart eller bara queert?
Visar inlägg med etikett Edward Snowden. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Edward Snowden. Visa alla inlägg
fredag 20 september 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)