Intressant att ta del av Nino Micks reflexioner i Aftonbladet idag. Lokföraren tycks vara en verkligt reflekterande människa, som vågat läsa även en av transrörelsens skarpaste kritiker, Kajsa Ekis Ekman och hennes bok "Om könets existens". Och nej, jag tror inte att Nino är virrig rakt av bara för att hon upplever sej som "en man född i fel kropp", medan jag är övertygad om att denna intelligenta, verbala tvåbarnsmamma faktiskt är en kvinna. Och nej, jag vill verkligen inte tvångssterilisera henne utan unnar henne alla barn hon kan få. Det var däremot ren idioti gränsande till könsstympningsövertalning av staten att 1973 säga att kvinnor fick registrera sej som män om de skar av sej äggstockarna och kanske brösten med (eller män som kvinnor om de skar av sej sädesledarna och kanske snoppen med).
Alla kan vi ju ha någon vanföreställning och Nino verkar inte mycket konstigare än t ex jag (som Tommy Körberg tycker är schizofren). Nino verkar helt enkelt - som i Dagens Sverige åtskilliga andra, kristdemokraterna och Svenska kyrkans biskopar t ex - förespråka andra, subjektivare könsbegrepp än jag. Och det är jag synnerligen kritisk till.
Men jag skulle med förtroende åka med ett tåg som Nino Mick kör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar