Satir och ironi är dubbelbottnat. Någon kan sjunga "Det är bögarnas fel" på allvar !mer eller mindre) och tro sej komma undan med det (jfr "Det är judarnas fel"). Jag tänkte faktiskt tanken första gången jag hörde Grotescos låt: enda skälet till att det här inte räknas som hets mot folkgrupp är att man förutsätter att ingen är så här dum på riktigt.
Men alla kommer tack och lov inte undan med det. Inte om man "förtydligar sej" med aggressiva rop och kommentarer. Visst behövs mer diskussion och debatt i hbtqi-frågor, som även den här bloggen vill bidra till. Och det är inte alltid lika lätt att dra gränsen mellan saklig, om än upprörd och något raljerande kritik, och oacceptabla angrepp mot en på många sätt utsatt, men samtidigt i debatt och lagstiftning länge osannolikt inflytelserik grupp.
Varken jag eller den aggressive 15-åringen kan alltså längre bevisa att vi är killar. Om vi ska utgå från Rfsl:s könsbegrepp, som numera även är statens och skolans (och kyrkans?). Det skapar så klart en viss, fullt förståelig frustration. Även om det inte ursäktar vilka reaktioner och uppträden som helst.
