Vad är nu detta? Fast vi har ju förstås länge hört talas om heterosexuella - som trodde att de var det i varje fall - som plötsligt blir ihop med någon av samma kön och tycker att det var ännu bättre (kom ihåg Rikard Wolff t ex - han fick en waw-upplevelse med en karl efter att bara ha varit med tjejer och gillat det).
Kristne Ray Baker har ju i boken "Bekänna färg" berättat om samma sak som den här killen (utan att ha haft sex med någon förrän han träffade sin fru och bildade familj med henne). En identitet som homosexuell krackelerade plötsligt - och som sagt: vi har sett, och fått se, samma sak hända på "andra sidan".
Men är det här på något sätt mer tabu? Mer "förbjudet"? Nog är det konstigt i så fall. Men tänk om någon plötsligt (med inspiration från Mia Lodalen) ger ut "Liten handbok i konsten att bli hetero"? Är det rent av åtalbart?
F ö menade ju Rfsl-anknutne psykologen Lars Bohman i sin bok "Man och man emellen" (Natur & Kultur 1995) att vi alla är mer eller mindre bisexuella men pga diverse hämningar och tabun (det han kallade "homofobi") inte alltid kan tänka oss sex med folk av båda könen. I hans värld verkade s k heterosexuella vara mest hämmade. (Att homosexuella som han själv kunde vara det gick väl inte att säga explicit).
Men jag tror fortfarande att det finns genuin och entydig homosexualitet, som då rent sakligt kan beskrivas som en slags funktionsnedsättning (ur reproduktionssynvinkel). Det får man nog lov att säga med all respekt för den kärlek och omsorg som kan uttryckas där, och med största sympati och medvrede mot föraktfulla och hotfulla attityder från andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar